Sverige hade inte klarat corona utan invandrarna
Krossa Åkessons bluff om dyra flyktingar, Löfven
Minnet är ibland kort i politiken. För några år sedan var det faktiskt helt legitimt att påstå att invandring är bra. Att samhället tjänar på flyktingmottagande.
I dag är invandring näst intill bara negativt laddat.
I den nyligen utgivna boken "A modern migration theory" (Agenda, 2021) beskriver Peo Hansen, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, hur synen på invandring har förändrats i Europa sedan flyktingvågen 2015.
Men varför är det så, är det för att invandring bara har dåliga effekter? Självklart inte. Ändå är motsatsen kanske det mest kontroversiella man kan påstå 2021.
Missförstånd i debatten
Hansen visar hur ett fundamentalt missförstånd har fått vägleda debatten om migration, och särskilt den om flyktinginvandring. Det är att mottagande är en ekonomisk förlust.
Det är alltså en myt som fått styra den svenska migrationspolitiken. Men att den uppkommit är ingen slump.
I hela västvärlden har högernationalistiska krafter eldat på den uppfattningen.
Vad menas då med att Sverige tjänar på invandring? Det Hansen menar är att synen på utgifter när det gäller invandring blivit synonymt med att pengar går förlorade. Men väljer man att i stället se dem som investeringar blir också utfallet ett annat.
Exempelvis, menar författaren, var aldrig "flyktingkrisen" en ekonomisk kris för svenska kommuner. Eftersom staten sköt till pengar fick kommunsektorn sin hittills största vinst under 2016.
Det var först när de statliga pengarna upphörde som krisen kom.
Sverige behöver invandring
Ett missat tillfälle till investering från statens sida, kan man säga, som drabbat kommunerna ekonomiskt, men som också skapat grogrund för ökad rasism och högerpopulism. Men i debatten har allt i stället skyllts på invandrarna själva.
Vad menas då med investeringar i det här sammanhanget?
Det vi vet är att Sveriges befolkning skulle ha minskat om det inte vore för inflyttning. Vi vet också att svensk arbetsmarknad skulle ha enorma brister om de senaste decenniernas invandring inte skett.
Se bara på branscher som skulle ha skrikit efter personal. I städbranschen utgör utlandsfödda 62 procent av alla anställda, 51 procent av alla buss- och spårvägsanställda, 30 procent av läkarna och 28 procent inom äldreomsorgen.
Hur hade Sverige klarat corona utan invandrarna? Den frågan vill varken Åkesson, Busch eller Kristersson svara på.
Även Jesper Strömbäck, professor i journalistik vid Göteborgs universitet skriver i boken "Utan invandring stannar Sverige" (Volante, 2016) om varför vårt samhälle behöver fortsätta vara öppet. Inte bara för arbetsmarknaden och födelsetalen. Det är också av yttersta vikt för att hålla svenskt företagande och innovation på samma höga nivå som nu.
Integration är en investering
Däremot, poängterar Strömbäck, måste vi skilja på invandring som sådant och integration. För det politiska instrumentet – integrationen – går att använda så att samhället tjänar ännu mer på invandring.
Det är smartare både för berörda individer och för samhället att investera i integrationen av invandrare.
Det säger sig egentligen självt, men behöver ändå poängteras.
Motsatsen gäller också, om det inte satsas ordentligt på integration kommer invandring att bli ett större problem.
Att genomskåda de här destruktiva myterna kan vara bland det viktigaste som behöver göras inför nästa års val. För så länge retoriken om asyltak och nollinvandring får dominera kommer sannolikt den blåbruna högern att vinna ännu mer mark.
Särskilt angeläget är det för arbetarrörelsen och Socialdemokraterna att våga sätta ned foten här. Den långa traditionen av öppenhet och internationell solidaritet bör hållas fortsatt högt.
Att ställa grupper mot varandra är däremot helt kontraproduktivt för det jämlika samhället som rörelsen alltid sträva mot.
Är det någon som ska avliva SD:s myt om olönsamma flyktingar så är det Stefan Löfven.