Får Barghouti plats i valrörelsen?
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2002-08-15
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
För en kort stund, tjugo minuter, stod Marwan Barghouti i går inför en domstol i Tel Aviv. Han anklagas för mord. Rättegång inleds i september. För något år sedan försökte israelisk militär, enligt sin vanliga metod, mörda Barghouti.
Barghouti har varit en av ledarna för såväl den första som andra Intifadan. Vissa perioder har han varit landsförvisad, andra inspärrad i israeliska fängelser, där han lärt sig hebreiska.
Barghouti, ledare för Fatah på Västbanken, var skeptisk till Oslo-avtalets möjligheter och kritiserade Arafats ofta auktoritära styre. Strax innan han arresterades uttalade han sig för en två-statslösning och fördömde attacker mot civila i Israel.
Opinionsmätningar i de palestinska områdena visar att Barghouti, efter Arafat, är den mest populäre ledaren: ”Han skulle vinna val även från fängelset”, säger Khalil Shikakai, ledande palestinsk samhällsvetare.
Barghouti pekas ut av de israeliska militär-politiska ledarna som ansvarig också för de extrema al-Aqsamartyrerna och därmed för en rad mord. Utan tvekan har han varit delaktig i väpnade aktioner precis som praktiskt taget alla befrielseledare. Hur många mord har Sharon gjort sig ansvarig för under sin tid som terrorist i olika skepnader?
Rättegången, som föregåtts av tortyr, syftar till att koppla samman den palestinska myndigheten och Barghouti med terror. En del av en israelisk strategi för att definitivt slå sönder fredsprocessen och utdefiniera palestinierna.
Resan från Barghoutis cell till svensk valrörelse kan förefalla lång, fast sambandet borde inte vara svårt att se. Den senaste tiden klagar alltfler över bristen på utrikespolitisk debatt. Dessvärre oftast en omskrivning för att bekänna sin tro på medlemskap i EMU eller det obsoleta Nato.
Barghoutis förfärande öde rymmer det centrala i Mellanösternkonflikten: en ockupationsmakt ger sig laglig rätt att arrestera demokratiskt valda representanter för de ockuperade. Mänskliga fri- och rättigheter förtrampas (också från palestinsk sida). En militärt överlägsen makt, stödd av mångmiljard- belopp från USA, förtrycker systematiskt ett folk, vars barn nu i alarmerande utsträckning lever i armod. Allt tal om att konflikten utspelas mellan ”två parter” är groteskt förvriden historieskrivning. Konflikten står mellan ockupanten och de ockuperade. Frihet är inte möjlig utan att ockupationen upphör, säger Barghouti.
Sånt säger också vissa svenska politiker, exempelvis Anna Lindh, ofta åthutad av den israeliska makten.
Andra politiker är tysta, överslätande och mottagliga för härskarmaktens myter, till exempel om det generösa Camp David-löftet.
I Mellanöstern utspelas troligen vår tids mest avgörande konflikt. Hur svenska partier förhåller sig till den, är säkert bestämmande för hur ett betydande antal väljare röstar.