Erkki och Anna var nära vänner

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

HELSINGFORS. Erkki Tuomioja möter mig i riksdagens foajé, med en väska slängd över axeln och ett peacemärke på kavajslaget. Han kandiderar till ordförande i de finska socialdemokraterna, SDP, och tar öppen strid med den sittande partiledaren Eero Heinäluoma. Ändå verkar Tuomioja lugn och trygg. Kanske för att det är fjärde gången han kandiderar.

Valet i våras, då socialdemokraterna förlorade regeringsmakten, var partiets sämsta i modern tid.

”Valorganisationen gjorde sina misstag. Men det stora problemet var politiken”, säger Tuomioja.

Han menar att socialdemokraterna betalade räkningen för 12 års regeringsinnehav. Efter den ekonomiska krisen på 1990-talet var SDP tvungna att genomföra många svåra men nödvändiga besparingar.

”I motsats till Sverige gjorde socialdemokraterna i Finland dygd av nödvändigheten. Nyliberala tankar blev drivande för regeringspolitiken”, säger Tuomioja.

När SDP i årets valprogram föreslog stärkt välfärd i?stället för skattelättnader blev reaktionen: ”Varför säger ni det här nu? Varför har ni inte gjort detta under era 12 år vid makten?”

Tuomioja vill se en socialdemokrati som mer trovärdigt och konsekvent försvarar socialdemokratiska värden. Stödet för den nordiska modellen är stort i Finland. Folk reagerar mot växande inkomstklyftor. Han säger att staten borde kunna bedriva en mer aktiv ägarpolitik.

Tuomioja är diplomatson från en högborgerlig familj. En av mina finska vänner beskriver honom som ”smart som fan, vidsynt, respekterad men inte folkkär”.

Hans far och farfar var liberaler. Hans mormor var kulturpersonligheten och kommunisten Hella Wuolijoki. Henne har Tuomioja skildrat i boken ”Ett stänk av rött?–?två systrar i revolutionens tjänst”. Den belönades med ett Finlandiapris 2006 och släpps i dagarna på svenska.

Tuomioja tillhör den finska 68-generationen. Han var oberoende socialdemokrat i studentpolitiken och aktiv i den oberoende fredsrörelsen. När shahen av Iran kom på statsbesök till Finland 1970 demonstrerade Tuomioja och anhölls.

Han anses stå till vänster inom den finska socialdemokratin. Den sittande ordföranden Heinälouma beskrivs tvärtom som en del av partiets högerflank, trots sin fackliga bakgrund.

Själv skakar Tuomioja av sig sådana etiketter:

”Det är mycket förenklat. Jag använder inte sådana begrepp.”

Europatanken ligger Tuomioja varm om hjärtat. Han säger att vi behöver EU för att hantera globaliseringen och klimatet. Han vill se ett starkare Europa i världen, som motpol till USA. Det handlar inte om att skapa någon motsättning. Utan om att Europa ska vara en självständig röst.

Jag känner igen resonemanget från Anna Lindh. Tuomioja var utrikesminister samtidigt som hon. Tillsammans med familjen besökte hon hans sommarställe vid Tusbysjön, några mil utanför Helsingfors.

”Vi hade en stark relation och stod varandra nära”, säger Tuomioja och blir märkbart tystare.

”Det kan jag öppet säga att hade Anna levt hade hon varit statsminister i Sverige.”

Tuomioja har föreslagit att partiledarvalet ska avgöras i en rådgivande medlemsomröstning. Det skulle enligt honom klart markera att de finska socialdemokraterna är villiga att förändra en gammal och centraliserad partikultur. Bli mer öppna och demokratiska.

”Vi anses vara hopplöst föråldrade”, säger Tuomioja.

I torsdags sa partistyrelsen nej till kravet på medlemsomröstning.