Någon borde förklara vad ordet plikt betyder
Hälften av alla 18-åringar vill inte göra lumpen
Hälften av alla 18-åringar vill inte göra lumpen. Jag kan förstå dem. Om valet står mellan ett år i uniform och att starta en utbildning man ser fram emot, börja ett jobb man just utbildat sig till eller göra en efterlängtad resa skulle jag ha svarat likadant när jag var 18 år.
I själva verket var det nog också det jag gjorde. Minnet av de där dagarna på Karolinen i Karlstad är lite vaga, men jag gjorde nog mitt bästa för att få frisedel. Dessutom hade jag ju både astma och dåliga fotvalv att falla tillbaka på.
Däremot gav jag mig inte in på några försök att övertyga mönstringsförrättaren om att jag var radikalpacifist. Det kändes för dumt.
När beskedet kom och slog fast att jag tagits ut för 12 månaders befälsutbildning på Bergslagens artilleriregemente trodde jag att någon gjort fel.
Jag kan som sagt förstå om unga tjejer och killar helst vill göra något annat än att marschera och skjuta lösplugg. Men jag kan inte riktigt acceptera det.
Det låter naturligtvis som en kommentar från en sur gubbe, men ordet plikt har en betydelse. Ordboken talar om något man är skyldig att göra.
Det fanns skäl till att värnplikten återinfördes 2017. De skälen är ännu mycket starkare idag.
Exakt så är det med ansvaret för att försvara landet, vår samhällsordning eller vad man nu väljer att kalla det. Det är något vi är skyldiga att göra. Den som tvekar kan ju fråga människorna i Ukraina som för ett och ett halvt år sedan stod upp mot den ryska armén med alla medel.
– Vi kan ju inte outsourca försvaret, eller leja ut det på stan, sa Plikt- och prövningsverkets chef Christina Malm nyligen i Ekot.
Hon tycker svenska politiker behöver förklara varför det faktiskt är en plikt att bidra till försvaret av landet. Det handlar inte om något var och en nödvändigtvis önskar eller om en uppgift vi kan välja bort om det passar.
Dessutom är jag faktiskt inte säker på att de mest entusiastiska alltid blir de bästa soldaterna. I alla fall inte om vi vill ha en armé som speglar värderingarna i hela det svenska samhället. Det kan inte vara frivilligt att försvara sitt land.
I år kallar Plikt- och prövningsverket drygt 24 000 18-åringar till mönstring. Allt som allt ska 7 000 tas ut för grundutbildning. I längden är det inte tillräckligt många. Om försvaret ska växa på det sätt alla talar om kommer minst 20 000 att behöva tas ut.
4 000 av de som kallats till mönstring hade egentligen helst sluppit. Den siffran lär växa de kommande åren. Jag tror det är något vi får vänja oss vid. Och precis som Christina Malm säger måste politiker förklara varför.
Är man 18 år finns det roligare saker att göra än att bo i tält eller att öva skytte mot pappfigurer. Men vi kan som sagt inte leja bort försvaret av Sverige till någon annan.