Vi har inte gjort nog mot terrorn
23 mars 2016 Terrordåden
I dag kommer Bryssels skolor att hålla öppet som vanligt. Europas huvudstad vaknar upp till en mardröm som blivit verklighet. Vardagslivet är slaget i spillror, ändå måste det gå vidare. Minst 31 människor dödades i attackerna mot Bryssels flygplats och tunnelbanestationen Maalbeek, 260 skadades. Terrorn är en fortsättning på höstens dåd i Paris, där IS slog till mot sex olika mål och dödade 130 personer. Varför? Därför att IS är en organisation vars ideologi bara kan beskrivas som fascistisk. Dessa mördare hatar öppenhet, kvinnors rättigheter, tankens och människans frihet. De hatar det i Syrien och Irak – det är därför hundratusentals människor nu flyr deras skräckvälde. Och de hatar det i Beirut, Bryssel och Stockholm.
Den här vintern har Belgiens huvudstad och EU:s hjärta allt mer framstått som centrum för den militanta islamismen i Europa. Här planerades attentaten i Paris och i bostadsområdet Molenbeek har tillslagen avlöst varandra i jakten på de skyldiga. Så sent som i förra veckan greps Salah Abdeslam i Bryssel. Han har pekats ut som hjärnan bakom dåden i Paris.
Att Bryssel skulle bli terroristernas mål är därför tyvärr ingen överraskning. Mellan 500 och 800 unga belgare uppges ha rest till Syrien för att strida för IS. Omkring 130 har återvänt. I ett land med 10 miljoner invånare är det ett stort problem, men faktiskt inte så mycket större än i Sverige. Den svenska säkerhetspolisen tror att ungefär 300 svenskar har rest till konfliktområdet i Syrien eller Irak. 44 är döda. 133 har kommit tillbaka. Vid attackerna i Paris spelade återvändare från Syrien en nyckelroll i organisationen. Nu tyder det mesta på att gårdagens dåd har sitt ursprung i samma miljöer. Sverige ska stå skuldra vid skuldra med belgarna, sa inrikesminister Anders Ygeman i går. EU:s ledare uttryckte gemensamt sin solidaritet och Stefan Löfven lovade att vi ska hjälpa till med vad som behövs. Det är självklart. Men vi behöver också vara självkritiska, Sverige har under flera år exporterat terrorister till Syrien och Irak och vi vet fortfarande inte riktigt vad vi ska göra med dem som kommer i retur.
Vår beredskap har varit undermålig och först nu börjar lagstiftning komma på plats så att myndigheterna får tillräckliga befogenheter att göra något åt jihadresorna. Var och en som återvänder från Syrien måste behandlas utifrån sina förutsättningar. Brott ska bestraffas och hot avvärjas. Men samtidigt måste målet vara att de som återvänder från kriget på sikt ska integreras i samhället.
Debatten om detta och hur vi i övrigt bör reagera på terrorn får inte reduceras till att välja mellan hårt och mjukt, mellan förebyggande och repression.
Den är för viktig för det. I det senaste numret av den amerikanska tidskriften The Atlantic finns en lång intervju med Barack Obama, där han presenterar sin syn på världen. När det gäller synen på IS är han tydlig: ja, de utgör ett direkt hot mot många människors liv. Men nej, de utgör inget existentiellt hot mot vår samhällsmodell. Det är ett viktigt perspektiv. Samtidigt måste det problematiseras. Viktiga friheter har redan inskränkts i namn av kampen mot terrorismen. Risken är att ökad repression även leder till mer av utanförskap och radikalisering. Vi ska inte göra ont värre. Det vi gör för att försvara friheten och krossa IS får inte leda till att vi använder metoder som påminner om terroristernas. Våldet skapar kaos, död, sorg och förtvivlan. Men det kan bara besegra oss om vi glömmer vilka vi är.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.
Mer om terrorattackerna i Bryssel
LARMET: Det finns IS-tränade terrorister i Sverige
TERRORISTERNA BAKOM DÅDEN: Dödade, jagade, gripna
WOLFGANG HANSSON: Frestande att gå i IS fälla