Utan hjälp får inte populisterna makt
ROTTERDAM Valrörelsen i Nederländerna har just börjat. Laura Jak från socialdemokraternas ungdomsförbund delar ut flygblad tillsammans med en stor röd katt.
- Vi kallar honom ”Röda faran”, säger hon och skrattar. Det är vår maskot.
Men vänstern skrämmer ingen denna valrörelse. Istället hör jag frasen ”blont är det nya bruna” upprepas. Gert Wilders själv, och hans blonda kalufs, håller sig visserligen undan men är ändå valkampens huvudperson.
För socialdemokratiska PvdA går det trögt. I förra valet fick partiet 38 mandat i det 150 ledamöter starka parlamentet. Nu ligger man i mätningarna på 10. Nästan tre fjärdedelar av partiets väljare har lämnat.
Människor ”känner att de flyttat, trots att de inte lämnat sitt hus”
De flesta jag pratar med skyller tappet på att Socialdemokraterna sedan 2012 suttit i koalition med sin huvudmotståndare högerliberala VVD. Även de har fallit men inte lika mycket.
Trump drar ner Wilders
Jag träffar ett av Socialdemokraternas framtidsnamn, Kirsten van den Hul, på Café Dudok i centrala Rotterdam. Hon har ingen tidigare erfarenhet som politiker men är en av toppkandidaterna inför valet.
- Det går åt båda håll just nu, säger hon, Brexit och Trump har skapat ett momentum för högerpopulister. Men när jag talar med väljare märker jag också att Trumps framfart faktiskt minskat stödet för Wilders.
Kirsten van den Hul säger att även Socialdemokraterna måste ta människors oro på allvar. Hon citerar förre borgmästaren i Amsterdam, Job Cohen, att människor ”känner att de flyttat, trots att de inte lämnat sitt hus”. Gatubilden är annorlunda, det finns nya varor i affären och folk pratar konstigt.
”Mångkultur en möjlighet”
Oron för globalisering, invandring och samhällets förändring är verklig, men svaret kan inte vara att längta tillbaka.
- Det är den lätta berättelsen, men den har inga lösningar, det leder ingenstans, säger Kirsten van den Hul.
Själv vill hon möta högerpopulism med framtidstro och positiva budskap. Folk är egentligen trötta på skrämsel och gnäll.
- Jag tror de flesta söker efter optimism och energi, en vision där mångkultur och globalisering är en möjlighet, inte ett hot, säger hon.
Vill förbjuda koranen
Geerts Wilders leder egentligen inget parti. Hans ”Partiet för frihet” har bara en medlem, Wilders själv. Det säger det mesta om synen på demokrati. Han vill förbjuda koranen och stänga moskéer, lämna EU och kallar sig själv Nederländernas Donald Trump.
”Islam är ett hot mot Nederländernas identitet” står det.
Enligt Frontbencher.nl som sammanställer olika opinionsmätningar skulle Partiet för frihet i dag bli störst med 17 procent eller 25 mandat, alltså ungefär samma nivå som Sverigedemokraterna. Men eftersom övriga partier inte vill samarbeta med Wilders har det exakta resultatet mest symbolisk betydelse.
Dessutom har Nederländernas parlament två kammare och i senaten, som väljs indirekt från landets regioner, har Wilders mycket begränsat stöd.
”Net blankes”, bara för vita
Amsterdam är Nederländernas liberala hjärta. På Rijksmuseum, mest känt för sin konstsamling från landets guldålder på 1600-talet, pågår en utställning om Sydafrika. Den inleds med en rekryteringsaffisch från Waffen-SS där vita sydafrikaner med nederländskt påbrå uppmanas ansluta sig till Hitler.
I ett stort vitt rum står en ensam brun träbänk med texten ”Net blankes”, bara för vita. En påminnelse om Apartheid men även ett inlägg i valrörelsen. Landets koloniala förflutna och inte minst den rasistiska historien finns ständigt under ytan.
Tom-Jan Meeus är politisk kolumnist på den liberala tidningen NRC Handelsblad. Enligt honom formades det nuvarande politiska landskapet delvis redan efter valet 2002. Under den valrörelsen fick högerpopulisten Pim Fortuyn stort genomslag med kritik av islam och krav på minskad invandring.
Med en vecka kvar till valdagen blev Fortuyn ihjälskjuten av en djurrättsaktivist.
Trots att han var död fick partiet "Pim Fortuyns lista" 17 procent av rösterna och släpptes in i regeringen. I dag röstar ungefär lika många väljare på Geert Wilders.
Nationalism och sociala frågor
Wilders politiska program är en blandning av nationalism å ena sidan och en socialpolitik kopierad från Socialdemokraterna å den andra. Det stämmer ganska väl men väljarnas värderingar.
- När det kommer till synen på välfärd ligger Nederländerna till vänster jämfört med andra länder. Men i frågor om kultur, migration och islam ligger landet till höger, säger Tom-Jan Meeus.
Sedan 2002 har båda de två traditionella folkrörelsepartierna, Socialdemokraterna och Kristdemokraterna, steg för steg tappat stöd. Meeus beskriver det som att det intellektuella förhållningssättet till politik har ändrats från en konsensuskultur längs höger-vänsterskalan till en ständig konflikt om kulturfrågor.
Det har gett både liberaler och populister luft under vingarna. Samtidigt är det viktigt att ha en realistisk bild av Gert Wilders parti.
- Överskatta dem inte, de är starka, men de är ingen majoritet. Hade det varit val i dag skulle de ju få 17 procent, det är faktiskt inte särskilt anmärkningsvärt, säger Tom-Jan Meeus.
Partiledardebatt
På Cafe Broer i utkanten av Amsterdam har de socialdemokratiska aktivisterna samlats för att dricka öl efter dagens valarbete och titta på den första TV-sända partiledardebatten på storbildsskärm. Fem partier deltar men både Geert Wilders och statsministern Mark Rutte från liberalerna har hoppat av.
Stefanie de Ruiter sitter i Socialdemokraternas lokala styrelse. Hon försvarar strategin att gå i koalition med liberalerna trots att priset varit väldigt högt. Partiet måste ta ansvar.
Men regeringsperioden har kantats av kriser, Greklandskrisen, Eurokrisen, flyktingkrisen, nedskjutningen av passagerarplanet MH-17 över Ukraina och terrordåden i Paris och Bryssel för att nämna några.
Samtidigt är Nederländerna ett av de länder inom EU som lyckats ganska väl.
– Vår ekonomi går just nu väldigt bra, men människor känner det inte så, säger hon.
”Islam är ett hot”
Själva partiledardebatten blir ett studieexempel på vad Tom-Jan Meeus kallade ”konflikt om kulturfrågor”. Redan andra frågan handlar om aktiv dödshjälp. Sen går de över till invandring.
Programledarna ställer upp en påstående som de fem partiledarna får reagera på.
”Islam är ett hot mot Nederländernas identitet” står det.
Socialdemokraternas partiledare Lodewijk Asscher säger att Rotterdams borgmästare som är troende muslim inte är något hot. Miljöpartiets Jesse Klaver försöker byta ämne och Kristdemokraternas Sybrand van Haersma Buma låter lite lagom högerpopulistisk.
Men elefanten i rummet är Wilders, och han är inte där.
De socialdemokratiska aktivisterna Twittrar febrilt att Lodewijk Asscher vann.
Wilders vinner inte
Så vem kommer då att styra Nederländerna efter valet?
Inte Geert Wilders i alla fall. Han kommer att förlora även om han vinner eftersom han saknar allierade.
Det mest sannolika är en fortsatt koalitionsregering. Liberalerna har krävt att nästa regering ska ha majoritet även i senaten vilket kräver att minst fyra partier deltar.
Det parti som ser ut att öka mest sedan valet är De gröna. Socialdemokraterna är just nu sjunde största parti.
En resa till Sverige 2022
Den Nederländska valrörelsen är som att resa i tiden. Kanske till vårt eget val 2022?
Så här går det om höger och vänster gör upp i mitten och låter högerpopulister sätta den politiska dagordningen. De som argumenterar för en stor koalition mellan Socialdemokrater och Moderater i Sverige har redan facit. Liberala VVD har nästan halverats, Socialdemokratiska PvdA snudd på utplånats.
Men, med det sagt så kan inte högerpopulister vinna på egen hand. Deras makt bygger på att andra som egentligen inte delar värderingarna är beredda att samarbeta med dem.
Så är det även i Sverige. Hotet mot den liberala demokratin kan avvärjas och extremhögern isoleras.
Om viljan finns.
Rasisterna firar i Putins