En skam om Sverige utvisar 3-årige Tim
Löfven lovade en säkerhetsventil i lagen
Tim föddes på Helsingborgs lasarett för 3 år sedan och har bott i sitt familjehem sedan han bara var 4 månader gammal. Hans biologiska mamma utvisades till Nigeria i december 2020 och har av svenska myndigheter bedömts oförmögen att ta hand om sin son. Någon biologisk pappa finns inte med i bilden.
Den som Tim kallar mamma heter Sandra, pappan Viktor. Tillsammans med två storebröder bor han i Brösarp i östra Skåne. Där är han älskad och en självklar del av familjen. Men Migrationsverket fattade för en tid sedan beslutet att Tim ska utvisas till Nigeria, där han aldrig satt sin fot. Det finns ingen släkt som vill ta hand om Tim utan förmodligen kommer han att hamna på ett barnhem.
Avslag i Migrationsdomstolen
Utvisningsbeslutet är överklagat till Migrationsdomstolen men de gick på Migrationsverkets linje: Tim får inget uppehållstillstånd i Sverige.
Det var Dagens Nyheter som i helgen berättade om 3-årige Tim. Den hjärtskärande historien fick mig att tänka på tidningens tidigare stora avslöjande om en annan 3-åring, också ett litet barn som det svenska samhället svek.
Esmeralda, eller ”Lilla hjärtat som familjen kallade henne, som föddes med abstinensbesvär på grund av mammans drogmissbruk. Nio dagar gammal blev hon tvångsomhändertagen enligt Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Hon hamnade i ett jourhem som senare blev hennes familjehem där hon fick den kärlek och omvårdnad ett litet barn behöver.
De biologiska föräldrarna överklagade LVU-placeringen och fick tillbaka den då knappt treåriga flickan mot fosterföräldrarnas vilja.
Nio månader senare, i januari 2020, hittades Esmeralda död. Den svårt sargade och drogade kroppen låg undangömd i föräldrarnas lägenhet och hade legat där i ett par dagar.
Tanken på hur hennes sista tid i livet var är outhärdlig.
Berättelsen om Esmeralda fick hjärtan att gå itu i Sverige. Debatten har lett till ett lagförslag – en "Lex Lilla hjärtat" – för att stärka barnrättsperspektivet och barnets bästa i processen när vård enligt LVU ska upphöra.
Tanken är att ett fall som Esmeraldas aldrig mer ska kunna inträffa. Vi måste alltid värna barnens bästa.
Barnkonventionen skyddar inte Tim
När Barnkonventionen blev lag för över ett år sedan beskrev regeringen det som den viktigaste reformen för barn i Sverige på 30 år. Beslutet innebär ett förtydligande av att domstolar och rättstillämpare ska beakta barnens rättigheter. Barn som Esmeralda och Tim.
Så hur kan inte Tim nu skyddas av barnkonventionen?
Carl Bexelius, rättschef på Migrationsverket, säger till DN att den så kallade utlänningslagen är överordnad.
– Att barnkonventionen och principen om barnets bästa ska beaktas innebär inte en ny grund för att kunna bevilja uppehållstillstånd.
Det är en tolkning av juridiken som går helt på tvärs både med det allmänna rättsmedvetandet och vad politikerna faktiskt sa när barnkonventionen blev lag.
Var alltihop bara ord?
Använd säkerhetsventilen
När Liberalerna försökte frigöra sig från januariavtalet tidigare i år användes först en skrivning om en ny humanitär skyddsgrund i migrationspolitiken som anledning till skilsmässa. Den skulle göra det lättare att få uppehållstillstånd av humanitära skäl och bli alltför kostsam, protesterade Nyamko Sabuni kallhamrat.
Stefan Löfven sa tvärnej, den ventilen är viktig i särskilt ömmande fall när människor har levt länge och rotat sig här, menade statsministern. Särskilt när migrationspolitiken är stram i sin helhet.
Det var hedersamt att den rödgröna regeringen stod på sig mot Liberalerna. Om nu utlänningslagen står över barnkonventionen borde man i Tims fall tillämpa den där sista säkerhetsventilen, med uppehållstillstånd av humanitära skäl.
Låt 3-åringen få stanna hos sin familj i Brösarp.
Fotnot: Tim heter egentligen något annat.