Politik är inte bara käbbel
Högern blev jättearg på Magdalena Anderssons första budget.
Det är faktiskt ganska festligt.
Alla, från näringslivets direktörer till Jan Björklund, verkar genuint förvånade över att det nu läggs fram förslag som ger mer till fattiga än till rika, gör livet lite lättare för ensamstående mammor och plockar ut några kronor mer i skatt från banksektorn.
Missade de hela valrörelsen? Det var liksom det här de rödgröna partierna sa att de tänkte göra.
I åtta år har det i Sverige förts en ambitiös reformpolitik åt höger. Mycket stora skattesänkningar har gjorts till priset av försämrad jämlikhet och en stor investeringsskuld i infrastruktur, skola och bostäder.
Hårdast drabbade har varit samhällets svagaste: den fattigaste tiondelen i Sverige har fått det sämre medan de rikaste har dragit ifrån.
Vad Sverige nu skulle behöva är offensiva investeringar för tillväxt. Sverige är ett litet land, och behöver fundera noga på hur vi hävdar oss i den globala konkurrensen. Vi behöver bättre vägar, nya tåg, fler hus och fler lärare i skolan. Just nu är rätt tid att göra stora, långsiktiga satsningar. Räntorna är så låga att det i stort sett är gratis att låna pengar. Att inte göra det är bara dumt – det sa till och med den tidigare moderatledaren Bo Lundgren i en kommentar till den rödgröna budgeten i går.
Med det sagt.
Den politik som i går presenterades i riksdagen kommer faktiskt att kunna göra skillnad i människors liv.
Här är några exempel.
Barn:
I dag lever 230 000 barn i fattigdom. Det får effekter för hela livet: i livschanser, hälsa och utbildningsnivå. Efter åtta år av urholkade trygghetssystem vänder nu trenden. Underhållsstödet höjs rejält och även grundnivån i föräldrapenningen och försörjningsstödet. Medicinen för barn blir gratis. Det är bra politik, alltihop.
Utbildning:
Mest pengar i den rödgröna budgeten går till skola och utbildning. Nästa år blir det mer personal i förskolan, det är smart eftersom tidiga satsningar ger effekter för inlärningen under många år framöver. Det blir fler platser på högskolan och extra resurser till skolor med svaga resultat. Samtidigt avskaffas läx-rut, detta vansinniga skatteavdrag till medelklassen.
Jämställdhet:
Under regeringen Reinfeldt var männen vinnarna. I Magdalena Anderssons budget finns ett antal förslag som drar åt rätt håll. En tredje pappamånad införs i föräldraförsäkringen. Kvinnofällan vårdnadsbidraget och den icke fungerande jämställdhetsbonusen avskaffas. Det görs en historisk satsning på de kvinnojourer som med ideella krafter och osäkra bidrag gett hjälp och stöd till kvinnor som utsätts för våld i hemmet.
Trygghet:
Budgetens kanske viktigaste löfte är en förbättring av den urholkade a-kassan. Taket höjs rejält, vilket gör att fler får en försäkring som fungerar. I sjukförsäkringen försvinner den bortre tidsgränsen, vilket gör att cancersjuka slipper arbetsträna. Sjuk- och aktivitetsersättningen förbättras, vilket gör att färre slipper trilla genom trygghetsnätet och gå på socialbidrag. Äldreomsorgen får lite mer resurser.
Tillväxt:
De viktigaste tillväxtreformerna i budgeten är satsningarna på utbildning. Men där finns även en del pengar till järnvägsunderhåll, kollektivtrafik och modernisering av miljonprogrammet. Men som sagt, här skulle det egentligen behövas en helt annan ambitionsnivå.
Nu får vi bara hoppas att budgeten klarar sig relativt helskinnad genom riksdagen.
Gör den det, kommer Sverige faktiskt bli ett lite bättre land.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.