Att ta från de rika och ge till de fattiga
Utsatta människor tvingas flytta från rika kommuner
Nu återstår bara timmar till en av julens riktiga klassiker, Tage Danielssons och Per Åhlins fantastiska kortfilm om Karl-Bertil Jonssons julafton. Som vanligt kommer Danielssons röst att inleda berättelsen med att säga: "Det var en gång en jul för länge sedan, då man ännu kunde se fattiga människor gå omkring på gatorna".
Ironin i de där orden har bara blivit svartare och svartare för varje år som gått sedan SVT började visa filmen 1975. I en tid när det sitter utfattiga tiggare utanför livsmedelsbutiken, hemlösheten är en påträngande verklighet och de moderna daglönarna trampar runt för att leverera hämtmat eller utföra småsysslor för struntpengar biter Tage Danielssons ord kanske hårdare än någonsin.
Ironin i de där orden har bara blivit svartare och svartare för varje år
Det betyder inte att ambitionen att gömma undan fattigdomen och utanförskapet skulle tillhöra dåtiden. Inför helgen kunde TT presentera resultatet av en enkät där Sveriges kommuner fått svara på frågor om det som kallats social dumping, att en kommun skickar över människor med problem till en annan.
I klartext handlar det om välmående kommuner kring storstäderna som hänvisar nyanlända, missbrukare och hemlösa till bostäder i landsbygdskommuner. Rapporterna från Norrland, Bergslagen och Småland är entydiga. Sju av tio kommuner som svarat på TT:s enkät säger att de känner igen mönstret. Bland landsbygds- eller glesbygdskommunerna är siffran ännu högre.
Små kommuner med små resurser tvingas ta ansvar för människor med stora sociala behov.
"Vi har sett det här alltför många gånger för att det ska var en slump", säger socialchefen Ann-Gret Sillén i Hultsfred till TT.
Somliga skulle nog tycka att just det är lite provocerande
En av kommunerna som brukar pekas ut som ansvarig är Solna. Där tycker det moderata kommunalrådet Lars Rådén att hela diskussionen har "blivit väldigt tråkig".
"Jag blir lite provocerad", säger han till TT.
Somliga skulle nog tycka att just det är lite provocerande.
"Att lämpa över problem på andra visar bara att man helt saknar etisk kompass", sa Ljusnarsbergs kommunalråd Ewa-Leena Johansson nyligen när ledarsidan träffade henne.
Att rika kommuner inte vill se fattiga människor gå omkring på sina gator och därför uppmanar dem att flytta är förstås ett problem kommuner emellan. Men det är framför allt människor som drabbas.
I reportaget från TT berättar rörelsehindrade småbarnsmamman Tirhas Ghide hur Österåkers kommun pressade henne att flytta till ett litet samhälle utanför Kramfors. Av alla löften om tillgänglighet och service blev ingenting.
"Jag har blivit grundlurad", säger Tirhas Ghide.
Sedan dessa har Kramfors kommun hjälpt henne till en ny lägenhet.
Tydligen tror Rådén och andra som uppmanar människor att flytta att den som har svårt att få fäste på arbetsmarknaden eller behöver socialt stöd ska få det lättare att klara sig i en liten kommun med små resurser och en begränsad arbetsmarknad.
Varför är svårt att förstå.
Hur är det Karl-Bertil Jonsson brukar tänka?
"Att ta från de rika och ge till de fattiga".