En facklig symbol har fått sparken

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I fredags kom beskedet att avtalssekreteraren på fackförbundet Pappers, Lennart Olovsson, lämnar sitt uppdrag. Officiellt för att arbeta hemifrån, i praktiken sparkad på grund av motsättningar med förbundets ordförande, Sune Ekbåge.

Det är ingen djärv gissning att representanter för arbetsgivarna firade åtminstone en halv seger. Säkert hos Skogsindustrierna, men också på Svenskt Näringsliv och Teknikföretagen. Olovsson har stått i spetsen för två av den senaste tidens mest symbolladdade uppgörelser på arbetsmarknaden.

I början av sommaren ledde han sympatiåtgärder med de finländska kollegerna. Under hösten drev han pappersarbetarnas krav på ABB:s fabrik i Figeholm.

Sympatiåtgärderna med de finländska pappersarbetarna flyttade fram de fackliga positionerna för gränsöverskridande fackliga aktioner. I den meningen hade den betydelse långt utanför pappersindustrin.

Den svenska övertidsblockaden riktade sig mot företag med samma ägare och samma marknad som de finländska pappersbruk som stängt de anställda ute. Därför skulle framgångar för arbetsgivarna i Finland också leda till motsvarande krav i Sverige, resonerade facket och försökte stämma i bäcken.

Konflikten på Figeholm handlade om fackets, och medlemmarnas, rätt att bestämma sin organisation. Företaget ville byta ut det pappersavtal som gällt sedan början av 30-talet mot ett av Metalls avtal.

Efter hot om strejk och omfattande sympatiåtgärder skrevs ett avtal som innebär att Figeholmsarbetarna behåller sina villkor.

–?Det känns underbart, sa den lokale facklige ordföranden Dennis Bäckman till Dagens Arbete när avtalet var färdigt.

Olovsson står, kort sagt, inte överst på listan över arbetsgivarnas favoriter bland de fackliga företrädarna. När han tvingas bort kommer det att tolkas som en signal om att Pappers vill komma bort från konfrontationerna. Kanske också som ett försök att backa från resultatet av de senaste månadernas konflikter.

Det är naturligtvis en tolkning ledningen för Pappers vägrar gå med på.

–?Jag vill säga att vi inte varit osams om målen, mer om medlen, förklarade Pappers ordförande Sune Ekbåge för Dagens Arbete.

Problemet är att det är medlen som är kontroversiella. Just därför kommer konflikten på Pappers att läsas som en signal till arbetsgivarna om ett stillsammare samtalsklimat.

Ändå har Pappers under det senaste året demonstrerat varför det är så viktigt att en facklig organisation har verkliga påtryckningsmedel. I dag är det knappast någon som ifrågasätter resultatet, varken av sympatiåtgärderna med de finländska arbetarna eller av den hårda linjen i Figeholm.

Om ledningen för Pappers hoppats kunna köpa sig bättre relationer med arbetsgivarna och andra fackliga organisationer kan det visa sig bli dyrt. Risken finns att det innebär minskat förtroende bland medlemmarna.

Det priset är för högt.

Om en månad träffas ombuden för Pappers avdelningar i landet för ett extra förbundsmöte. Det sista ordet i affären Lennart Olovsson är inte sagt.

Ingvar Persson