Att krossa gängen räcker inte Damberg
Människor är trötta på kriminaliteten i sin vardag
Frågan är om den grova brottsligheten någonsin varit så pressad som just nu. I Göteborg pågår rättegången mot de misstänkta för gängmordet i Gamlestan förra året.
I Södertörns tingsrätt står 30 personer med anknytning till Vårbynätverket åtalade för nästan allt i brottsbalken. Försök till mord, människorov, grova narkotikabrott och så vidare.
Linköpings tingsrätt behandlar gängmorden i den uppgörelse som startade med skottlossningen utanför en nattklubb i Norrköping i december 2019.
I alla åtalen utgör avkodade meddelanden från den krypterade tjänsten Encrochat en viktig del av bevisningen. Utan den hade sannolikt många av de misstänkta varit på fri fot.
En ny maktbalans
Att polisen fått tillgång till gängens hemliga kommunikation är en milstolpe. Det har, i alla fall för stunden, förändrat maktballansen mellan den organiserade brottsligheten och samhället.
– Nu är vi i ett nytt läge, sa inrikesminister Mikael Damberg häromdagen.
De försvarsadvokater som argumenterar för att materialet från Encrochat inte borde få användas har onekligen uppförsbacke. Att mördare och knarklangares rätt att tala ostört trumfar samhällets rätt att sätta dem bakom lås och bom är ett svårsålt budskap.
Dambergs problem är ett annat. Känslan av otrygghet och av att kriminaliteten håller på att ta över kommer inte försvinna med gängrättegångarna. I de flestas vardag är det nämligen inte mördarbanden som skapar oron.
Brottslingar som orsaker lidande
Människor är rädda för att deras barn ska rånas av andra barn. De är oroliga för att antastas av missbrukare på bussen hem från jobbet eller skolan. Vi är rädda att våra föräldrar ska luras av samvetslösa telefonbedragare och förbannade på ligor som reser runt och bryter sig in i bostäder eller stjäl båtmotorer och katalysatorer. Folk är trötta på mängdbrottslingar som orsakar massor av lidande mellan anstaltsvistelserna.
Och vi står inte ut med att varje dag behöva bära cykeln tre trappor för att den inte ska bli stulen.
Inget av det där kommer man åt genom att läsa Encrochat. Istället krävs det fler poliser och kanske fler övervakningskameror. Men framför allt behöver vi ett starkare samhälle. Resurser till missbrukarvården, förebyggande insatser för unga och – mest av allt – en skola där alla får chansen att lyckas.
Då skulle Damberg verkligen kunna tala om ett nytt läge.
Just nu pågår flera rättegångar mot kriminella gäng. Men vad ska politikerna göra för att komma åt det som brukar kallas mängdbrott eller vardagsbrott. Barn som blir rånade av andra barn, bedragare som lurar äldre eller missbrukare som skapar otrygghet?
Vad tycker du? Chatta med Ingvar Persson. Chatten startar klockan nio, men det går bra att ställa frågor redan nu.
Denna chatt är stängd.
Det fick bli det sista inlägget idag. Jag vill tacka alla som bidragit med åsikter och förslag. Vi lär få återkomma till ämnet många gånger.
Hej Anders.
Som sagt, det vore ett misstag att se brottsbekämpning och förebyggande åtgärder som varandras motsatser.
Jag håller helt med skribenten. Det behövs hårdare tag mot brottslingarna, men framförallt mycket mer förebyggande verksamhet och polisnärvaro ute i bostadsområdena. Det är enda sättet att få dagens unga att välja en annan väg.
Anders13 april 2021Hej Bo.
Nå, samhället var kanske inte något paradis för tjugo år sedan heller, eller ens för fyrtio år sedan. Vi får nog försöka hantera dagens problem utan alltför mycket nostalgi.
Det trygga och tillitsfulla samhälle som fanns för 20 år sedan har av omdömeslösa politiker förvandlats till en paradisstat för tjuvar, bedragare och våldsverkare!
Bo Paulsson13 april 2021