Vanligt folk är på väg att stoppa prisökningarna
Varken Damberg eller Svantesson ska ta åt sig äran
Det är en sifferflod Statistikmyndigheten levererar. Inflationen i maj landade på 9,7 procent. I april låg den på 10,5 procent. Räknar vi bort räntan har konsumentpriserna stigit med 6,7 procent det senaste året.
Det går att uttrycka mer begripligt. Sill, gräddfil och saft tillhör den midsommarmat som ökat mest i pris. Potatisen kostar lika mycket som förra året. Starkölet har ökat med 7,4 procent. Brännvinet med tre.
På sista raden blir det mesta dyrare, men inte riktigt lika fort som tidigare. Många kommer att få en tuff sommar.
Hoppas på en vändning
Det får experter att försiktigt hoppas att vi kanske nått en vändning. Att de senaste årens rasande prisökningar kan vara på väg mot ett slut. Riksbanken kommer att höja räntan igen, men kanske inte så många gånger till.
I så fall är det varken finansministrarna Mikael Damberg eller Elisabeth Svantessons förtjänst. Riksbankscheferna Stefan Ingves och Erik Thedéen har inte heller någon särskild anledning att sträcka på sig.
Prisökningarna fortsätter, men om den ekonomiska utvecklingen är på väg att stabiliseras så beror det på Sveriges löntagare.
Spådde problem
Många, också den här ledarsidan, förutspådde att vinterns avtalsrörelse skulle bli besvärlig. Tio års löneökningar har trots allt försvunnit i ett nafs. Dessutom gör delar av näringslivet strålande affärer och många företag har obekymrat fortsatt att dela ut pengar till ägare och direktörer.
I andra länder har förhandlingar om nya löner slutat i strejker och demonstrationer. Men inte i Sverige.
Totalt kommer 470 kollektivavtal att skrivas om i år. De allra flesta är redan klara. I åtta fall har medlare från det statliga medlingsinstitutet kallats in. I sex av dessa fall är uppgiften redan löst.
Har enats
I alla de andra lyckades fack och arbetsgivare enas utan hjälp och utan hot om stridsåtgärder. Och de har enats på en nivå som är en bra bit under SCB:s inflationssiffror.
Att det varit möjligt är ett styrkebesked från den svenska arbetsmarknaden. Och från svenska löntagarorganisationer.
Ingen kan påstå att det är lönerna som driver på prisökningarna. Ingen kan säga att facken är med och skapar en pris och lönespiral. Tvärt om. Om vi nu börjar se tecken på rimligare prishöjningar och så småningom lägre ränta så är det arbetare och tjänstemän som gjort det möjligt.
Det kan vara värt en skål till midsommarsillen.
Törs vi tolka gårdagens siffror som ett tecken på att inflationen är på väg ner? Och vems förtjänst är det i så fall?
I chatten diskuterar Ingvar Persson inflation och lönebildning med läsarna.
Denna chatt är stängd.
Klockan närmar sig halv och det är dags att stänga chatten. Jag vill tacka alla som bidragit med frågor och synpunkter.
Det jag inte förstår är, hur någon kan tro att svenska räntehöjningar påverkar en inflationssituation som orsakats av Putins anfallskrig mot Ukraina?
Putin stänger gaskrananarna till Europa och hälften av Frankrikes kärnkraftverk fungerar inte fullt ut = elpriserna stiger = svenska elpriser skenar då de är kopplade till den europeiska marknaden. Tack för det Alliansen!
Putin stryper oljeeleveranserna till Europa = bränslepriserna skenar i hela Europa inklusuve Sverige.
Låg- och medelinkomsttagare drabbas, de rikaste blir bara rikare.
RichardHej Richard.
Du har förstås rätt. Problemet har väl varit att det funnits tecken på att prishöjningarna varit på väg att tugga sig in i hela ekonomin, och det är just den risken som i bästa fall blivit lite mindre efter vårens avtalsuppgörelser.
Ingvar Persson15 juni 2023I Sverige är det helt klar dom anställda plus alla bra/ goda arbetsgivare som finns. Dom som sliter som fan varje dag för sitt eget uppehälle men ständigt känner sitt ansvar för sina anställda. Ibland tar dom inte ens ut lön för att rädda sitt företag eller anställda. Alla dom goda, fina arbetsgivarna där girigheten inte är grunden för deras företag utan tanken på att göra en bra jobb för schysst betalt.
Den typen av arbetsgivare är vanligast men skrivs minst om. Den symbios som finns mellan den typen av arbetsgivare o dess anställda ger mig ändå hopp i dessa tider av en dödssynds högtid
Flexibel 33Hej Flexibel.
Visst finns det många duktiga företagare, men jag håller inte med om att vi inte skulle prata om dem i den offentliga debatten. Tvärt om har väl just företagarna varit ett tema i svensk politik under ganska många årtionden.
Ingvar Persson15 juni 2023Ett korrekt påpekande men löntagarna skulle inte accepterat detta om inte de litade på makthavarna. Både D och S. Sedan har ju den åtstramning som inflationen skapat också dämpat inflationen. Hade prisökningarna kompenserats så hade det inte heller fungerat. Det vet både D och S, trots retoriken.
LarsHej Lars.
Du har naturligtvis rätt i att tilliten i det svenska samhället är en förklaring till att vår modell alls kan fungera. Det gäller inte bara politiker, utan också till exempel fackliga organisationer.
Jag tror att förtroendet för samhället är en av vårt lands viktigaste resurser. Det borde vi vara mer rädda om.
Ingvar Persson15 juni 2023Räntehöjning och val av billigare produkter har effekt, ja. Att avstå från köp , och på så sätt "tvinga" fram marginalsänkning/pris sänkning har även det effekt på inflationen. Tyvärr drabbar det handlare som med minskad marginal inte kan betala löner, hyror eller leverantörer. Men , lika stor betydelse har att vi nu har "säsong" på många varor, och det har då per automatik blivit billigare, vilket såklart slår igenom på inflationen.
TonyHej Tony.
Låt mig först säga att SCB ju mäter inflationen på årsbasis. Säsongen för till exempel grönsaker är rimligen den samma som för ett år sedan.
Sedan är det ju värt att påpeka att priserna fortfarande stiger, snabbt. Att takten är lite lägre än tidigare är ju bra, men problemet är kvar.
Ingvar Persson15 juni 2023