Nätläkare ska inte bota tentaångest
Skattepengar går till påhittade vårdbehov
LEDARE: Valfilm om en blåbrun kärlekssagaKänner du dig lite orolig? Lätt huvudvärk och magont? Är det kanske den där tentan nästa vecka som spökar, den du inte hunnit börja plugga till än?
Då kanske du borde ta och kontakta en läkare. Tentaångest kan vara riktigt jobbigt.
Nä, ovanstående rader är naturligtvis inte allvarligt menade. Sök absolut inte vård för tentaångest, gå till bibblan och börja plugga istället.
Lika lite ska du söka vård för en bruten nagel, ett blåmärke på smalbenet eller för att du blir nedstämd när du ser ditt ex hångla med någon ny på Instagram.
Livet gör ont och är lite jävligt ibland, utan att skattebetalarna ska behöva stå för notan.
Men det är precis sådant som nätläkarföretag i sin aggressiva marknadsföring har riktat in sig på. Unga personer i storstäder med enkla åkommor.
Doktor.se har faktiskt uppmanat människor att söka vård för "tentaångest". Även om VD:n Martin Lindman i DN:s podd Välfärdsmiljardärerna säger att det är ett av de mest pinsamma ögonblicken någonsin för Doktor.se.
Genom utomlänsersättningen blev enkla vårdbesök snabbt en bra affär.
Det får man verkligen hoppas. Även företag vars affärsidé går ut på att skapa så många onödiga vårdbesök som möjligt behöver ha vissa moraliska gränser.
Men det stora problemet är just affärsidén. Och hur den utarmar regionerna på pengar.
Nätläkarföretag har sedan mitten av 2010-talet kommit att bli en allt större del av vårdmarknaden. För den som vill tjäna snabba pengar har upplägget varit genialt, utan att några lagar har behövt brytas mot.
När Doktor.se startades leddes alla digitala vårdsamtal genom vårdcentralen i Vingåker i Sörmland. Där hade politikerna sänkt patientavgiften till noll. Så snart en kund, någonstans i landet, loggade in på appen för ett digitalt vårdbesök kunde fakturan gå iväg till kundens hemregion.
Genom utomlänsersättningen blev enkla vårdbesök snabbt en bra affär.
I praktiken är det svenska skattebetalare som står för notan, samtidigt som flera regioner går på knäna.
Från början fick nätläkarna 2000 kronor per patientbesök. Numera är det cirka 500 kronor, men det tickar fortfarande in bra med pengar.
Bara förra året fick nätläkarföretagen 800 miljoner kronor av regionerna. Det är nästan 2 procent av regionernas primärvårdsbudget, visar DN:s granskning.
I praktiken är det svenska skattebetalare som står för notan, samtidigt som flera regioner går på knäna.
Fysiska vårdcentraler som erbjuder sina listade kunder ett digitalt besök får däremot en mycket lägre ersättning. Något som Konkurrensverket nyligen slog ner på i en rapport. De menar att det hela leder till en snedvriden konkurrens på vårdmarknaden.
Snedvriden konkurrens är ett viktigt problem i sig, och utomlänsersättningen bör ändras omgående.
Men viktigast av allt är att regionerna slutar betala för nätläkarföretagens påhittade vårdbehov.