Männen offer när dödligt våld ökar
Trumps utspel om Sverige har fått så gott som hela landet att diskutera hur det egentligen ligger till med kriminaliteten här hemma. Av de många svarta rubrikerna att döma är det lätt att tro att brottsligheten är värre än någonsin.
I själva verket är det faktiskt tvärtom.
Utvecklingen pekar generellt sett åt rätt håll. Det visar Brottsförebyggande rådet, BRÅ, i sin nya rapport om brottsutvecklingen i Sverige, som presenterades på tisdagsmorgonen.
Andelen personer som uppgett att de har utsatts för något brott det senaste året har minskat mellan 2005 och 2015 från 26 procent till 24 procent.
Men alla siffror pekar inte åt rätt håll.
Trendbrott i statistiken
Brottsutvecklingen under 2000-talet visar att andelen kvinnor som uppger att de utsatts för brott har ökat något. Det beror bland annat på att anmälningar görs i större utsträckning, men också på att kvinnor är mer utsatta för hot och trakasserier, i synnerhet på internet som har blivit en allt större arena för flera brott.
Ett trendbrott i statistiken går att skönja i det dödliga våldet. Det har totalt sett minskat under 2000-talet, men de senaste åren har det dödliga våldet ökat igen.
Mellan 2011–2015 var det i genomsnitt 85 dödsfall årligen.
Som högst var det 2015 med 112 fall.
Statistik för förra året ingår inte i Brås rapport, men antalet dödsoffer var 110 stycken. För första gången på 25 år begås det över hundra mord flera år i rad i Sverige.
Det är våldet i kriminella gäng som skördar allt fler offer. Ofta handlar det om unga män med avancerade automatvapen.
Regeringen skärper straffen
Männen som gärningsmän, men också männen som offer. Vissa helt oskyldiga sådana, som bara har haft oturen att vara på fel plats vid fel tidpunkt.
Regeringen har på senare tid presenterat en serie åtgärder mot den grova och organiserade brottsligheten. Grov misshandel och grov utpressning ska bestraffas hårdare. Straffet för att inneha handgranater kommer också att skärpas och i går föreslog Morgan Johansson att unga som begått brott ska kunna dömas till husarrest.
Inte bara batonger
De skärpta lagarna är viktiga verktyg för att bryta utvecklingen av en beväpnad vardag. Men på sikt krävs både att föräldrar tar ansvar för sina barn och större samhällsinsatser.
På Aftonbladet debatt skriver socionomen Leila Baksi i dag om ny statistik som visar att 12 procent av Sveriges barn lever i fattigdom. I Rinkeby handlar det om cirka 4 av tio barn. Hon beskriver hur vissa elever är så hungriga att de knappat kan tänka i skolan.
Den bakgrunden måste tas med i arbetet för att både förebygga och minska kriminaliteten i samhället. Det får inte glömmas bort i debatten som allt mer kommit att fokusera på batonger.