Inga språkregler i lunchrummen

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Sveriges Radio berättade i går om busschaufförerna på Keolis i Jönköping som förbjuds tala andra språk än svenska på jobbet. Det handlar inte bara om kundkontakten, förbudet skulle gälla även på raster och i fikarummen. Den som inte går med på de nya reglerna hotades med uppsägning i samband med att Keolis tar över Jönköpingstrafiken i sommar.

Efter kritik backar företaget nu. Men frågorna finns kvar, och de handlar inte bara om synen på människor med ett annat språk.

Vem är det egentligen som ska kontrollera verksamhet som betalas med skattemedel? Och vem har ansvaret?

Jönköpings bussar är bara ett exempel av väldigt många.

När det handlar om den service medborgarna betalar ska det vara lätt att granska. Sådant blir en mer komplicerad process när kommunen upphandlar. När entrepenörerna sedan avlöser varandra och tar över drift och personal kan nya regler, så som språkreglerna, staplas på hög.

Det som händer på Keolis är inte på något sätt unikt. Sådant som är otänkbart i offentlig verksamhet blir vanligare när privata aktörer tar över. Inte för att privata företag per automatik skulle vara sämre, men det minskade demokratiska inflytandet är ett problem.

Samhället kan ställa en mängd krav i samband med upphandling, men när det väl är igång är det svårt att göra ändringar. Att byta leverantör av exempelvis kollektivtrafik är ingen smal sak.

Öppenheten, grunden för all demokratisk granskning, minskar dessutom.

I offentligägd verksamhet är det lättare att på politisk väg ändra missförhållanden.

När mer och mer upphandlas kommer det också att bli allt tydligare: det krävs ordentlig reglering för att säkra kvalitén. Att de som betalar och använder servicen också kontrollerar den fullt ut borde vara självklart.

Aftonbladet
Björn Fridén