Dags att sluta dumpa lönerna
20 maj 2016 Upphandlingar
När det kommunala skol- och kulturkomplexet Stenbackanavet i Asarum byggdes, anställdes människor från Lettland, Estland och Polen.
I lokaltidningarna berättades det om hur byggjobbarna tjänade mellan 15 och 40 kronor per timme och arbetade 12 timmar varje dag.
När Lindeskolan i Lindesberg renoverades upptäckte fackförbundet Byggnads att det kommunala fastighetsbolaget anlitat underentreprenörer i flera led. Längst ned i hackordningen hittade man ett rumänskt byggföretag där man tjänade 68 kronor i timmen.
Ett konkurrensmedel
När ett kommunalt garage för pendlare skulle renoveras i västra Stockholm upptäckte man att de polska byggarbetarna, som fått jobbet genom underentreprenörer, bodde i garaget och tjänade 35 kronor i timmen.
Till detta otaliga berättelser om hur lönenivåerna fallit rakt genom golvet när olika svenska kommuner har upphandlat färdtjänst och städning.
Lönedumpning och utnyttjande av arbetskraft har blivit ett konkurrensmedel i många branscher, men här ser vi hur det är skattepengar som finansierar fuskandet.
Varje år gör staten och kommunerna upphandlingar för 600 miljarder kronor. När ett kommunhus ska städas, ett torg ska rustas upp eller när man ska ordna färdtjänst år de medborgare som behöver det, så måste kommunen ta in anbud från olika företag som vill göra jobbet åt dem.
Har fått effekt
Lägsta pris är ofta ledstjärna för offentliga upphandlingar, och politiker som velat vara anständiga har gång efter annan fått bassning. Regeringens tillsynsmyndighet Konkurrensverket har till och med särskilt rekommenderat svenska kommuner att göra affärer med företag utan att ta sociala hänsyn.
Det har fått effekt, som vi kan se ovan. Så kan det inte få fortsätta.
Måste ta hänsyn
I går meddelade civilminister Ardalan Shekarabi (S) att regeringen nu lägger fram ett lagförslag för att komma till rätta med det. När svenska myndigheter framöver upphandlar ska man ställa upp villkor för lön, arbetstid och semester som är i nivå med det centrala kollektivavtalet i branschen.
Man kan förstås hålla med fackförbundet Kommunal om att även villkor för försäkringar och tjänstepension borde ha funnits med, samtidigt tar Shekarabi sikte på vad som är politiskt möjligt.
Att anse att lägsta pris inte ska vara det enda myndigheten ska bry sig om när de bjuder ut kontrakt till olika företag är ingen extremposition.
Men vill man ha igenom sådana förändringar i praktiken måste man ta hänsyn till borgerliga partier som hittills ryckt på axlarna inför social dumpning.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.