Sälj inte vapen till galningar
I går var julafton för svensk utrikespolitik.
Från riksdagens talarstol läste Margot Wallström upp årets utrikesdeklaration. Det var en genomarbetad och välskriven genomgång av allt från Sveriges säkerhetspolitiska doktrin till spaningen att det finns fyra gånger fler artiklar om män än kvinnor på Wikipedia.
"Över hela världen är kvinnor förbisedda vad gäller resurser, representation och rättigheter.
Det är den enkla anledningen till att vi driver en feministisk utrikespolitik. Med full kraft, över hela världen." sa utrikesministern.
Det låter utmärkt, men vän av ordning måste ändå fråga sig vad "full kraft" betyder i praktiken. För samtidigt som riksdagen diskuterar feministisk utrikespolitik kunde Aftonbladet avslöja en stor vapenaffär med Filipinerna.
Inte feminist
Landets president Rodrigo Duterte är kanske mest känd för att han jämfört sig själv med Hitler och för den våg av utomrättsliga avrättningar riktade mot knarkare som pågår i landet. Enligt Human Rights watch uppgår antalet mördade till över 12 000.
Duterte är i varje fall inte feminist.
– Skjut kvinnliga rebeller i vaginan. Då blir de värdelösa, sa Rodrigo Duterte i ett tal till armén i förra veckan.
Aftonbladets efterforskningar pekar på att affären i fråga handlar om eldledningssystem till 76-millimeters kanoner till den filippinska flottans fartyg. Och det är första gången på mycket länge som Sverige gör den här typen av affärer med just Filipinerna.
Av goda skäl.
Kränker mänskliga rättigheter
På senare år har det pågått en stor debatt om att skärpa kraven för vapenexporten. Men redan med dagens regler borde det inte vara möjligt att sälja till en mördarregim som den Filippinska.
Rodrigo Duterte kränker i stort sett varenda mänsklig rättighet som finns. Han respekterar inte rättstatens principer och kan knappast kallas demokrat.
Problemet verkar vara att någon på regeringskansliet blandat ihop Sveriges intressen med försvarsjätten Saabs.
Det är viktigt med en stark försvarsindustri - särskilt i ljuset av den militära alliansfriheten. Vårt försvar bör inte vara helt beroende av import från andra länder.
Men det är också avgörande att vår utrikes- och säkerhetspolitik är trovärdig och att vi lever som vi lär. Där brister det.
Vi kan inte exportera vapen till uppenbara galningar och samtidigt stå i främsta linjen för demokrati, mänskliga rättigheter och nedrustning.
Det är två stolar det inte går att sitta på samtidigt.