Det är klart att kön spelar roll
Det är inte lätt att krossa glastak, men det är rätt
Lite förvånande är det ändå att det skulle vara kontroversiellt 2021 att påpeka att det är dags för en kvinnlig statsminister. Sverige brukar ofta beskrivas som världens mest jämställda land, men är ensamt i Norden och snart i västvärlden om att inte ha haft en kvinna på statsministerposten.
Efter Stefan Löfvens överraskande besked i söndags om att han kommer att avgå i november skrev vi på Aftonbladets ledarsida att det är dags för en kvinna att ta över.
Reaktionerna efter det har varit en kombination av bristande läsförståelse och det gamla vanliga förnekandet av något så banalt som strukturer. Kompetens ska avgöra, inte kön. Som om valet om Löfvens efterträdare stod mellan en högstadieelev med snippa och ett statsråd med mustasch. Ingen har förstås hävdat att yrkeskunskap eller politiska erfarenheter och visioner är irrelevant. Att tycka, och skriva, att ”det är dags för en kvinna” är något annat.
Sverige har inte haft en kvinnlig ledare på 300 år, och noll kvinnliga statsministrar. Det är lika sannolikt att en svensk företagsledare heter Lars, Anders eller Erik som att den är kvinna.
Det här med ledarskap ska inte handla om kön, snäser borgerliga debattörer nu.
Ursäkta, men vad handlar det om i så fall?
Varannan damernas sedan 1994
Det är inte ovanligt att debatten om kvotering landar i just det här, att ”kompetens ska styra, inget annat”. Och ändå ser det ut som det gör, som det gjort i hela mänsklighetens historia. Kompetens ska styra världen, och det är män som styr världen och lämnar över till andra män som styr den vidare.
Att säga att det är dags för en kvinna är inte heller en trendig pose av Socialdemokraterna. Partiet har haft som princip sedan 1994 att samtliga listor till kommunal, region och riksdagsval ska vara varannan kvinna, varannan man. I regeringen har det i princip varit fifty-fifty sedan Ingvar Carlsson drev igenom reformen i partiet.
För en aktiv socialdemokrat är det här inget konstigt, utan en självklarhet. Socialdemokraterna är ett uttalat feministiskt parti. Det är ett löfte till väljarna, röstar ni på S får ni ökad jämställdhet på alla nivåer i samhället.
Det är sannolikt en anledning till att det är fler kvinnor än män som röstar på Socialdemokraterna och att partiet också är det tveklöst störst partiet bland kvinnliga väljare.
Införde kvinnlig rösträtt
S bidrog tillsammans med liberaler till att Sverige blev en demokrati och att kvinnor för exakt hundra år sedan fick gå och rösta. Under det gångna seklet har man, trots stort motstånd från högern, drivit igenom reformer som gör att vi idag ser det som självklart att kvinnor ska ha samma möjligheter och rättigheter som män.
Men så har det inte alltid varit, och inga segrar har kommit utan politiska strider – och att många kvinnliga pionjärer har fått kämpa och tagit stryk. Se dokumentären om socialdemokraten Birgitta Dahl, 84, och hur hon drivit på för föräldraförsäkringen, mot barnaga och för att sexuella övergrepp inom äktenskapet ska klassas som våldtäkt.
Hon kallades satkärring, motarbetades och blev handgripligen knuffad ur talarstolen som ung kvinna.
Det är inte lätt att krossa glastak, men det är rätt.
Dags för en kvinna
Enligt FN kommer jämställdhet mellan könen när det gäller statschefer med nuvarande förändringstakt att uppnås lagom till år 2150. Det är 130 år dit, lika länge som det funnits ett socialdemokratiskt parti i Sverige.
Socialdemokraterna har under de åren gjort nio kompetenta politiker till statsministrar.
Den här gången är det dags för en kvinna.
Frågan är inte om Magdalena Andersson ska utses bara för att hon är kvinna. Frågan är om hon ska bli omsprungen av en mindre kvalificerad man, just eftersom hon är kvinna.