Allt dränks om svenska dammar skulle sprängas
Rysslands övergrepp visar vår sårbarhet
Ryssarna hävdar att det inte är de som sprängt Kachovkadammen i södra Ukraina. Kanske inte så förvånande. Kreml erkänner ju inte ens att det är ett krig man bedriver.
Listan på allt som kommer att skadas av vattnet kan göras hur lång som helst. Just nu översvämmas områden där tiotusentals människor haft sina liv. Dammen har försörjt jordbruket med vatten och kärnkraftverket Zaporizjzja med kylvatten.
Vägar och annan infrastruktur har förstörts. Landminor och föroreningar har spolats bort av vattnet. De ekologiska effekterna vågar vi inte ens tänka på.
Kanske desperation
Optimisterna tolkar katastrofen som ett uttryck för rysk desperation. Så kanske det är, eller också är det precis så här den ryska armén bedriver krig. Utan hänsyn till krigets lagar, civilbefolkningens lidande eller de långsiktiga konsekvenserna.
Sprängningen av Kachovkadammen berättar något om ett modernt samhälles sårbarhet. Den berättar också en hel del om Sveriges sårbarhet.
På sin hemsida beskriver länsstyrelsen i Dalarna en del av konsekvenserna ifall kraftverksdammen i Trängslet skulle brister. På tre timmar skulle vattnet nå det lilla samhället i Älvdalens kyrkby. Efter ett dygn skulle det vara framme i Avesta i södra Dalarna.
Översvämmade
Då skulle en stor del av landskapet vara översvämmat och samhällen som Mora, Leksand och Borlänge vara skadade av vattnet.
Dalarna är inte på något sätt unikt. I Värmland finns den väldiga dammen i Höljes uppströms orter som Forshaga och Karlstad. Och då har vi ändå inte pratat om de riktigt stora vattenmagasinen i Norrlandsälvarna. Skulle Suorvadammen i Stora Luleälv haverera skulle dammarna längre ner i älven sannolikt kollapsa. Orter som Boden och Luleå skulle behöva evakueras och system för vatten och avlopp slås ut i stora områden.
Dessutom skulle förstås elförsörjningen haverera.
Sårbar kraftproduktion
De senaste åren har militären ofta haft kritiska synpunkter på vindkraftsplaner, inte minst till havs. Kraftproduktionen skulle bli alltför sårbar, har resonemanget gått. Det som hänt i Cherson visar hur sårbart också den mest stabila delen av vårt elsystem kan vara.
Alla modeller som används av svenska myndigheter utgår från att ett dammbrott har naturliga orsaker. Sådant kan i bästa fall undvikas med underhåll och kontroller. Men hur undviker man att någon med vett och vilje spränger en damm och släpper ut kraften?
Katastrofen längst Dnjeprfloden är ännu en påminnelse om att vi i Sverige behöver höja vår beredskap. Och om varför Ryssland inte kan tillåtas vinna kriget i Ukraina.