Skolan ska inte göra barn sjuka
För fem år sedan kom den internationella Pisa-undersökningen som visade att svenska 15-åringars kunskaper hade sjunkit som en sten.
Inget annat land har fallit så mycket på så kort tid. Vi var sämst i Norden.
Resultaten var en kalldusch. Hur stod det egentligen till med kunskapsnationen Sverige?
I senaste Pisa-undersökningen har resultaten vänt uppåt igen. Nu placerar sig Sverige på eller över genomsnittet i matematik, läsförståelse och naturvetenskap.
Fördubblad ohälsa
Det är en glädjande utveckling, men bra kunskaper och betyg är inte allt. Viktigaste är trots allt hälsan. Och det verkar som att de försämrade skolresultaten – som i mycket är en konsekvens av en rörig skolpolitik – har en direkt koppling till hur unga människor mår.
I en aktuell rapport från Folkhälsomyndigheten har andelen 13- 15-åringar med återkommande symptom på stress och psykisk ohälsa fördubblats i Sverige under perioden 1985-2014.
Problemen kan vara magont, svårt att sova eller huvudvärk.
Många unga känner en ökande press att prestera i skolan för att få möjligheter till studier och jobb i framtiden.
Skolpolitiskt misslyckande
Generaldirektören vid Folkhälsomyndigheten, Johan Carlson, kallar det för ett skolpolitiskt misslyckande. Det är bara att hålla med.
Regeringens gymnasieminister Anna Ekström (S) har bland annat halverat antalet nationella prov på gymnasiet för att aktivt försöka minska stressen för de unga. Det har Liberalernas Jan Björklund avfärdat som flummigt och sagt att det är det första beslut som en Alliansregering tänker riva upp om de vinner valet.
Med tanke på hur de unga mår i dag låter Björklunds utspel mer som ett hot än ett löfte.