Spansk vrede mot Tredje mannen
Orden dånade ut över Rabat, Marockos huvudstad, där 300 000 i söndags demonstrerade mot kriget:
– Herr Aznar har visat att han är en stor diktator.
– Säg åt den där mannen med mustaschen att spanska folket kommer att få betala ett högt pris för vad han har gjort, sa huvudtalaren Jalid Sufiani åt utsända spanska journalister.
På andra sidan havet marscherade samma dag tiotusentals spanska demonstranter mot Natos militärbaser i städer som Cádiz och Zaragoza.
Krigsprotesterna i Spanien är de mest massiva av alla: miljontals demonstranter i Barcelona och Madrid. Improviserade belägringar av regeringspartiet Partido Populars partikontor. Student- och skolmanifestationer, väldiga som i USA under Vietnamkriget.
Brandmännen sänder skärande protestsignaler till högerregeringen. Alhambra, det gudomligt vackra palatset från den högt civiliserade muslimska epoken, släckte belysningen för att visa motvilja mot krigsbarbariet.
Juristprofessorerna är liksom den internationella åklagarstjärnan Baltasar Garzón överens om att kriget inte står i överensstämmelse med internationell rätt.
– De spanska arbetarna förenas i motstånd mot det absurda och förnuftsvidriga, som premiärministern dragit in oss i, säger Cándido Méndez, ordförande i den socialistiska landsorganisationen UGT. Han berättar om antikrigs-strejkerna.
Opinionssiffrorna förenas bedövande tydligt med krigskritiken. 92 procent säger nej. Ja-sidan tycks begränsa sig till regeringspartiets förtroendemän. Partido Populars parlamentsledamöter sa som en man och kvinna ja till Aznars order, att sända 900 soldater(humanitära förstås) till kriget.
– När ett parti saknar meningsmotsättningar beror det på att ledaren tänker för alla eller på att ingen tänker. Alla är rädda för ledaren, säger José Bono, regeringschef i Castilla-La Mancha, Aznars födelselän. Där verkade både hans farfar och pappa för Franco.
Den tredje mannen, så kallas Aznar, är förtjust över att få dekorera bilder tilsammans med krigsledarna Bush och Blair. Kanske en kompensation för det politiska sammanbrottet hemma.
Väljarbarometern visar följande: Aznars parti har förlorat sexton procent i förhållande till socialisterna. Två tredjedelar av väljarna är missnöjda med Aznar, som också bär huvudansvaret för den vanvårdade oljekatastrofen i Galicien.
Den länge anonyme socialistledaren José Luis Zapatero har fått sitt genombrott, stödd av Felipe González, som långt före krigsutbrottet presenterade sina elva teser mot USA:s anfall.
Aznar, som avgår senast om ett år, vill gärna bli EU-kommissionens ordförande. Tony Blair påstås ibland ha samma ambition. Krigsaktivismen, det folkliga missnöjet och den tysk-franska alliansen gör dem båda omöjliga.
Ett svenskt ja till EMU förvandlar Göran Persson till en av de starkaste kandidaterna till att leda EU.