Vreden på vischan kan avgöra valet
Det sägs att höstens val kommer att avgöras kring en konfliktlinje där auktoritära och frihetliga värden står mot varandra, ett kulturkrig. Det är därför vi är så upptagna med Ebba Busch Thors kamp mot minareter.
Stora förväntningar
Men svensk politiks verkliga sprängkrafter finns i fältet mellan centrum och periferi. Var fungerar den kommunala servicen och var gör den det inte. Hur långt man behöver förflytta sig för att köpa mjölk. Var vägarna är snöröjda, var elledningarna inte blåser ned. Att män i Danderyd har en medellivslängd på 83,1 år men män i Pajala bara 74,5 år.
Ett nytt kapitel för svensk politisk historia. Så beskrev Stefan Löfven regeringens landsbygdsproposition när han i går presenterade den med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.
Det är stora ord. Och stora ord - och stora förväntningar - har länge präglat landsbygdspolitiken.
För drygt ett år sedan lade den så kallade landsbygdskommittén fram ett betänkande om en sammanhållen och långsiktig landsbygdspolitik.
Riksdagspartierna i kommittén enades också om 75 förslag för bland annat sysselsättning, företagande och statlig service på landsbygden. En del har regeringen redan genomfört, men propositionen har avlövats på konkreta förslag och i stället fokuserar på den långsiktiga inriktningen.
Långsiktighet är ju bra, men man kan ju misstänka att Sven-Erik Bucht inte riktigt haft finansminister Magdalena Anderssons öra.
Bristen på konkretion har fått de borgerliga partierna att hoppa av arbetet med propositionen och i helgen gick Miljöpartiet - som väl fortfarande är ett regeringsparti - ut med ett vallöfte om att invånarna i landets 23 mest utsatta glesbygdskommuner ska få sänkt skatt och sänkt arbetsgivaravgift. Det skulle kosta två miljarder kronor. Buchts proposition innehåller satsningar på 1,5 miljarder.
Nya orättvisor
Det mest betydelsefulla för att hela Sverige ska leva är ett välfärdssystem som garanterar alla människor lika villkor. Ute i kommunerna produceras välfärdens kärna och de närmaste åren är behoven enorma. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting kommer kostnaderna för vård, skola och omsorg fram till 2020 att öka med nästan 70 miljarder mer än inkomsterna. Och det är pengar som kommunerna inte själva kan ta in i kommunalskatt utan att skapa nya stora orättvisor.
I Pajala betalar man bland de högsta kommunalskatterna i landet och en stor del av budgeten går redan till att vårda kommunens äldre. Allt färre yrkesaktiva ska tillhandahålla kommunal omsorg åt en växande skara äldre.
Det är inte så konstigt att boende i glesbygden har lägre förtroende för politiker och är mer missnöjda med demokratin än folk som bor i städer.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.