Jag skulle ha röstat för självständighet
Valet i Skottland handlar om att slippa Johnson
Det är drygt 40 år sedan. Jag hade kommit med nattåget från London och precis klivit av i ett slitet Glasgow. Det var tidigt 80-tal och Thatcher hade inlett sitt fälttåg mot välfärdsstaten och den brittiska fackföreningsrörelsen. Samhället höll på att falla sönder.
I gryningsljuset hade jag tittat på Arthur Dooleys skulptur för att hedra hjälten från det spanska inbördeskriget, La Pasionara där hon stod vid floden Clyde. I Skottland hyllade man de frivilliga som motsatt sig den spanska fascismen.
Ändå är det ett annat minne som etsat sig fast från den där morgonen. Ett samtal med en skotsk nationalist. Vi pratade över varsin kopp blaskigt te, förmodligen utspätt med mjölk.
Han försökte förklara för mig varför Skottland behövde sin självständighet. Det berodde inte i första hand på någon nationalistisk yra, eller det slags chauvinism som är så vanlig när det börjar viftas med flaggor och standar. Det handlade inte ens om att skottarna ville behålla Nordsjöns olja för sig själva.
Skottland behövde frigöra sig från England, förklarade mannen, eftersom det var det enda sättet att trygga välfärdssamhället.
Frågan om att bryta sig loss från Londons styre står åter på dagordningen
På torsdag är det lokal och regionalval i Storbritannien, bland annat i Skottland. Och frågan om att bryta sig loss från Londons styre står åter på dagordningen.
Bakgrunden är förstås brexit. Sedan Skottland senast röstade om självständighet har brittisk politik gått igenom den stundtals kaotiska processen att lämna EU. Den kostade två konservativa premiärministrar deras jobb och förde Boris Johnson till makten.
Just nu ligger han illa till. Inte bara för att mäktiga sponsorer sannolikt fick betala för en lyxrenovering av premiärministerns bostad. Johnson anklagas dessutom för att ha uttryckt sig minst sagt okänsligt om pandemins offer.
Många tror att det kommer mer eftersom Johnsons sparkade rådgivare Dominic Cummings vill ge igen. Cummings är också ett arv från brexitprocessen.
De skotska nationalisterna är inte eniga om relationen till EU. Partiet har spruckit och det pågår en förbittrad strid. I den ena ringhörnan finns den tidigare partiledaren Alex Salmond, som vill stå utanför EU. I den andra den nuvarande, ledaren för den skotska regeringen Nicola Sturgeon, som vill att ett oberoende Skottland åter ska går med i unionen.
Ändå har jag svårt att inte tänka på parallellerna till för 40 år sedan. Kraven på nationellt oberoende handlar kanske inte bara om självständighet. De är också ett sätt att göra motstånd mot en maktfullkomlig högerpolitik. Och faktiskt mot den nationella uppblåsthet som just nu präglar brittisk politik.
Jag undrar om inte jag skulle ha röstat för självständighet om jag varit skotte.