Norskt kaos kan bli Kristerssons framtid
När Sylvi Listhaug, fram till i går justitieminister i Norges blåbruna regering, kan beskriva politiken som en sandlåda har världen hamnat upp och ner. När hon dessutom beklagar sig över hur krävande de senaste veckorna varit undrar man om hamnat i lustiga huset spegelsal.
Sylvi Listhaug är en politiker som byggt sin karriär på spektakulära utspel, provokationer och lättvindigt förhållande till fakta. Det visade sig när hon mitt i den norska valrörelsen åkte till Sverige och Rinkeby i ett försök måla upp kaos och förfall.
Svart ironi
Att Erna Solberg valde att utse henne till just justitieminister är bara svart ironi.
Därför borde ingen ha blivit förvånad över Listhaugs osmakliga inlägg på Facebook. Efter en förlorad omröstning hävdade hon under en bild av något som ser ut som en IS-krigare att Arbeiderpartiet sätter terroristers rättigheter före nationens säkerhet.
Många - inte minst överlevande från terrorattentatet på Utøya - kände sig djupt kränkta.
Listhaug raderade inlägget och beklagade det, men har egentligen inte ändrat åsikt. Det gjorde hon alldeles klart i går. Hade Listhaug vägrat avgå hade sannolikt både hon och, i förlängningen, hela regeringen tvingats bort.
Kristersson borde vara orolig
I Sverige borde kaoset på andra sidan kölen oroa Ulf Kristersson. I Erna Solbergs våndor den senaste veckan kan han nämligen mycket väl se sin egen framtid. Sylvi Listhaug är Hanif Bali och Mattias Karlsson i en person. Ett nättroll med parlamentariska muskler att avgöra politikens riktning.
För i grunden anständiga politiker, och dit ska både Solberg och Kristersson räknas, är stödet från högerpopulisterna en lek med elden. Kaoset, konflikterna och den rena elakheten kan alltid leda till en kris.
Så varför valde Høyre att släppa in Fremskrittspartiet i regeringen? Och varför låter Ulf Kristersson Hanif Bali hållas med symboliska tillrättavisningar. Varför vill han ta makten även om det sker på Jimmie Åkessons och Mattias Karlssons nåder?
Svaret är nog lika deprimerande som futtigt. När det handlar om att skrapa ihop stöd för att sänka skatter, rädda välfärdsprofitörer och urholka trygghetssystem är anständigheten ett pris högerpartierna gärna betalar.
Både här och i Norge.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.