Hatet växer i en miljö bland likar

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Debatten efter dåden i Norge har satt fokus på de politiska miljöer som agerar som grogrund för terrorn. I synnerhet den högerextrema.

De idéer som triggade gärningsmannen är inte på något sätt unika för honom, vilket kanske är den smärtsammaste insikten för samhället. Många har ställt sig frågan vad det är för miljö en människa kan vistas i under flera år utan att få mothugg nog för inse att rasism, korstågsromantik och krig mellan folkgrupper är vansinne.

Svaret är självfallet en miljö bland likar. De finns inte minst på nätet.

Alla som laddar upp ett videoklipp på Youtube med politiskt innehåll har bevittnat samma fenomen. Den första kommentaren handlar alltid, oavsett ämne som klippet avhandlar, om invandring, en nära förestående muslimsk invasion och i mer eller mindre rasistiska termer en förklaring till varför Sverige­demokraterna är det bästa som hänt sedan färdigskivat bröd.

Det finns självfallet tekniska lösningar som kan hålla järnkoll på allt politiskt material som laddas upp på Youtube. Men det krävs en organisation för att ständigt fylla kommentarsfälten med smörja. Och samordningen finns där.

Sverigedemokrater och närliggande anhängare överlappar i stor utsträckning. Youtube är det kanske tydligaste exemplet, där stora kluster av främlingsfientliga användare som innefattar allt från valda politiker till människor som öppet använder hakkors. De samarbetar och hjälps åt att sprida sina klipp.

Men det finns en tydlig uppdelning av vem som gör vad.

De mer sansade rösterna som håller sig borta från hot och de allra grövsta påhoppen och står för den putsade fasaden. Sedan följer ett isberg av historierevisionism, rasbiologi och domedagspredikningar om en nära före­stående muslimsk invasion. Varje grupp tilltalar nya potentiella anhängare på sitt sätt.

Denna modell tog sedan den främlingsfientliga rörelsen med sig till andra delar av nätet – inte minst de som tillåter anonymitet.

Den här tidningens kommentarsfunktion på nät­upplagan är inget undantag. Här frodas också främlingsfientlig­heten. En försvinnande liten andel av läsarna står för i princip alla kommentarer. Vettiga röster håller sig borta hellre än att ge sig in i en fruktlös diskussion med ett främlingsfientligt isberg som i bästa fall håller sig till förolämpningar. En utomstående får därför lätt intrycket av att det finns en kompakt majoritet för Sverigedemokraterna.

Denna undanträngning resulterar i att de främlingsfientliga isolerar sig från den övriga politiska diskussionen. Radikalisering, paranoia och konspirationsteorier kan gro utan att någon påpekar att det är vansinnigt.

Vissa människor hamnar rejält snett i sådana miljöer.