DN och PM vilse i världen
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2002-03-26
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
En enda liten mening kan avslöja avgrundsdjup okunskap. Ett ledarstick i gårdagens Dagens Nyheter får exemplifiera. Tidningen noterar att bortåt tre miljoner demonstrerade i Rom i lördags och att allt gick lugnt till. Inga krossade fönster, ingen stenkastning. Så lägger den liberala tidningen till: ”Det finns många skillnader mellan den gamla och den så kallade nya vänstern.”
En av poängerna med Rom-manifestationen var annars, att den gamla och den nya vänstern för första gången förenades. Till tonerna av Mozarts 40:e symfoni och rap-musik tågade fackliga ledare tillsammans med Vittorio Agnoletto, talesman för Social Forum, huvudarrangör för protestmötena i Genua i somras.
Tiotusentals unga aktivister, övergivna av fack och vänsterpartier i Genua, bar banderoller för fackliga fri- och rättigheter mot terrorism och nyliberalism. Under ett par decennier har klyftan mellan den etablerade och den nya vänstern vuxit. I lördags skedde en återförening. Bräcklig och osäker men historiskt betydelsefull och symbolisk.
I den andra, något mindre folkpartitidningen i Stockholm, vill den politiske redaktören PM Nilsson analysera den europeiska fackföreningsrörelsens förhållande till invandringen: ”I Europa är facket ställföreträdande passpoliser”, skriver han och ställer detta i motsats till USA, där facket kämpar för invandrarnas rättigheter, ofta i samarbete med generösa arbetsgivare och presidenten. PM Nilsson har läst tidningen Rolling Stone. Därmed upphöjd till Källan.
PM Nilsson har däremot inte gjort minsta ansträngning att ta reda på fackens faktiska åsikter. AFL/CIO, landsorganisationen i USA, måste kämpa mot företag och president som vägrar ge invandrare fackliga fri- och rättigheter. Sex miljoner så kallade ”underjordiska” arbetar i USA. De fruktar trakasserier, deportation och exploatering. Som AFL/CIO:s vice ordförande Linda Chavez-Thompson uttrycker det: ”De har de smutsigaste, sämst avlönade, tyngsta och mest hälsofarliga arbetena.”
Italienska CGIL, utsedd till facklig passpolis av PM Nilsson, har länge, precis som bland andra spanska UGT och CCOO, drivit kampanj både för en generösare invandrarpolitik och för demokratiska fri- och rättigheter för flyktingar och nyinvandrade. Viktiga paroller i lördagens Rom-demonstration och i konsekvens med krav från fackföreningsinternationaler, Europafack och nationella landsorganisationer. Utan undantag står fackens praktiska solidaritet i konflikt med de allt talrikare nationalistiska högerregeringarna i Europa.
Liberaler orkar inte ens
ta reda på elementära fakta. De nöjer sig med klassförakt, vänsterskräck och eviga fördomar mot fackföreningsrörelsen.