Kristerssons alternativ om gängen är bara luft
M-ledaren borde lära sig samarbeta
Nästan var femte tonåring mellan 16-19 år är orolig för att bli rånad. Det är närapå en fördubbling sedan 2017, och det finns ett visst fog för oron. Trenden för personrån är uppåtgående, särskilt gäller det rån mot unga män som har fördubblats på bara tre år. Det visar Brottsförebyggande Rådets Nationella trygghetsundersökning för 2020 som publicerades i veckan.
De flesta av oss är upprörda och oroliga över rånen, skjutningarna och sprängningarna som pågår runtom i Sverige. En oskyldig 12-åring ska inte bli ihjälskjuten på öppen gata. Tonåringar ska inte behöva vara rädda för att bli rånade på sin jacka. Hela bostadsområden ska inte tvingas leva i skräck för att vissa personer beter sig som den italienska maffian.
Kriminella gäng, klaner och smågangsters – hur de än verkar eller vad de än kallas – är en pest och pina i såväl storstäder som på mindre orter.
Skjutningarna ökar
Aftonbladets ledare har i ett antal artiklar under hösten kritiserat Stefan Löfven och hans rödgröna regering för att vara alltför långsamma och passiva mot kriminaliteten och våldet.
I september förra året presenterade inrikesminister Mikael Damberg ett 34-punktsprogram för att stävja gängkriminaliteten i Sverige. Punkterna var indelade på fyra områden: Nya verktyg att arbeta bekämpa brottsligheten. Nya påföljder för brottslingar. Lösningar för att få fler att vittna. Och förebyggande åtgärder.
Sedan dess har det gått mer än ett år. Hittills har två av punkterna blivit uppfyllda: Det har blivit lättare för polisen att läsa krypterad kommunikation och att genomföra telefonavlyssning.
Damberg beskrev regeringens 34 punkter som "Det mest kraftfulla och massiva program mot gängkriminalitet som någonsin har presenterats i Sverige”. Men det har under 2020 skett fler skjutningar, fler sprängningar och fler har avlidit jämfört med året innan programmet presenterades.
Vården ställde om under coronapandemin
Den svenska byråkratin är allmänt känd för att vara trögfotad, men under Coronapandemin har samhället visat att det kan ställa om när nöden så kräver det. Det gäller tyvärr inte våra riksdagspolitikers syn på gängkriminaliteten.
Högerpartierna har nekat all form av samarbete i frågan, i stället har man gjort kriminaltpolitiken till ett maktspel.
I veckan uppmanade den borgerliga tidningen Dagens industri politiska redaktören PM Nilsson den politiska oppositionen att rikta ett misstroendevotum mot justitieminister Morgan Johansson. Misstroendevotum och KU-anmälningar mot ministrar har blivit de borgerliga partiernas favoritverktyg för att leka stora och mäktiga.
Kristersson, Busch och Åkesson har en hel del att lära av Sveriges undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. Vårpersonalen vet efter det här året vikten av samarbete i en krissituation.
De flesta svenskar skulle nog hellre se krafttag över partigränserna mot kriminaliteten och gängen än behöva utstå mer politisk turbulens och kanske till och med ett nyval mitt i en pandemi. Det bör nog M, KD och SD tänka på.