Snart pratar alla om skuldberget
Den politiska trätan om ränteavdragen fortsätter, precis som de juridiska turerna kring amorteringskravet. Vem hade anat att kammarrätten i Jönköping skulle spela huvudrollen i en av politikens ödesfrågor?
För det är precis så vi måste se på hushållens skulder, prisrallyt på bostäder och risken för en bostadsbubbla. Svenska familjer har ända sedan mitten av 1990-talet lånat allt mer, framför allt för att köpa bostäder. I genomsnitt har en svensk familj i dag skulder som nästan motsvarar 180 procent av den disponibla inkomsten.
För många är naturligtvis lånen mycket större än så.
Låga räntor
Idag spelar det kanske ingen större roll. Räntorna är låga och så länge priset på hus och bostadsrätter stiger betalar lånen så att säga sig själva. Men vad händer den dag räntorna stiger kraftigt eller priserna på bostäder börjar falla?
I förra veckan lanserade Finansinspektionen ännu ett förslag för att sätta stopp för hushållens lånefest. Vid sidan av amorteringskrav vill inspektionen också införa ett tak för hur stora lån vi ska få ta. Ingen ska få låna mer än sex gånger den disponibla inkomsten, enligt planerna.
Svenska Dagbladet har räknat ut att det för en ung människa i Stockholm skulle räcka till lite drygt 14 kvadratmeter.
Kanske säger det framför allt något om hur absurd den svenska bostadsmarknaden är just nu.
Byggande behövs
Den riktiga lösningen på problemet skulle vara ett massivt byggande. Det är bristen på bostäder som tvingar människor att ta allt större lån. Men det hindrar inte att också villkoren på lånemarknaden måste stramas upp, och de senaste åren har inneburit ett unikt fönster för att genomföra de förändringarna.
Risken är att politiken är på väg att missa tåget. Dagens låga räntor gör som sagt att många antagligen inte upplever jättelånen som något akut problem. Månadskostnaderna är trots allt hanterliga. Det hade också gjort det möjligt att till exempel påbörja en försiktig övergång till ett mer rättvist system än dagens ränteavdrag.
Nya förutsättningar
Men det kan vara på väg att ändras. I en undanskymd notis meddelade bolåneföretaget SBAB i förra veckan att de nu höjer sina räntor. Marginellt kan man tycka, ett tremånaderslån kommer att öka med en tiondels procentenhet. Det kommer fortfarande att vara rekordbilligt att låna pengar.
Men beskedet från SBAB skulle kunna vara ett tecken som förebådar större förändringar.
“Det kan vara så att vi sett botten för boräntorna” sa i alla fall chefen på SBAB, Klas Danielsson.
I så fall kan bostadslånen snabbt att bli den kanske viktigaste politiska frågan, också långt utanför nationalekonomernas och bankdirektörernas krets.