Wallström: Därför är S ett bättre miljöparti än MP
Uppdaterad 2014-10-06 | Publicerad 2014-10-03
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Några dagar innan riksdagsvalet träffade Aftonbladets Katrine Kielos den nya utrikesministern Margot Wallström för att spela in en podcast om politik.
Hela samtalet kan höras här. Detta är en förkortad och bearbetad version.
Margot Wallström ser inte alls glad ut att se mig. Hon ser snarast ut som ett mindre västerbottniskt åskmoln.
– Det är hög tid att du och jag får träffas och prata, säger hon med gravallvarlig röst.
Jag begriper ingenting. Vi tar oss igenom flera minuter av mycket dålig stämning innan jag lyckas begripa att det gäller en artikel jag skrev två år tidigare.
Margot Wallström vill inte att jag ber om ursäkt. Hon vill bara nämna saken. Hon säger att hon är trött på bilden av sig själv. Idén att hon på något sätt "lämnade Sverige ”under åren med EU och FN-uppdrag. Hon är trött på diskussionen.
Men snart lyser hon upp och pratar om den franske ekonomen Thomas Piketty.
Om vilken gåva han är till socialdemokratin.
När vi lyckas sätta på mikrofonerna är åskmolnet borta.
Hur gick det till när du blev feminist?
– Det är väl inte så att man blir det i ett enda ögonblick. Man utvecklas till det. Det är en insikt och en erfarenhet som har följt med mig från unga år.
Hur unga år?
- Jag tror inte att det var något avgörande i min uppväxt utan snarare när man kommer ut på arbetsmarknaden. När man får politiska uppdrag, när man upptäcker att det är så skilda synsätt [på kvinnor respektive män]. Men också att kvinnor och män bär med sig olika erfarenheter och kunskaper och insikter in i det politiska och det sociala livet.
Som vad till exempel?
- Erfarenheten av att bära huvudansvaret för hem och barn inte minst. Jag tror att det finns sådant som har förts ner genom generationerna… jag var på ett möte häromdagen och ett sådant där homeparty där vi träffades kanske ett 30-tal kvinnor och när de kvinnorna samlades då hade nästan alla med sig någonting till kvinnan som tog emot oss i sitt hem. Man hade en burk hallonsylt och så vidare. Då tänkte jag att det skulle aldrig män ha gjort. Det är en sån skillnad. Någonting finns i oss, socialt och inlärt och nedärvt. Någonting som ibland är subtilt och inte riktigt går att sätt fingret på. Något som är viktigt och som ger en extra kvalitet i livet…
– Men när jag blev riksdagsledamot så hände det i alla fall vid ett par tillfällen att vaktmästaren försökte fösa in mig i besöksgruppen. Jag såg så annorlunda ut att han tog för givet att jag tillhörde besökarna. Eller att man som kommissionär fick vara med om att en delegation som kom för att prata om industrifrågor oavbrutet tittade på min manliga kabinettschef.
Vad gör man åt detta?
– Ja, jag tror ju att det fyra områden som är helt avgörande. Om kvinnor ständigt ska leva med hotet om våld i nära relationer, ute i civilsamhället eller som jag har jobbat med i krig och konflikt så kan man aldrig vara riktigt fri. Här måste man garantera kvinnors liv och säkerhet. Ge känslan att man ändå är försvarad och att man kan leva tryggt. Det andra är att se till att kvinnor är representerade, vi måste på alla sätt och vis åstadkomma en jämnare könsrepresentation i politiska sammanhang och också vill jag påstå i bolagsstyrelser. Där vi kan använda en metod som kvotering ska vi också göra det.
– För det tredje tror jag också att man måste se till att man delar jämnar på ansvaret för hem och barn. Föräldraförsäkringen är här ett viktigt styrmedel. För det fjärde måste vi se till att vi får mer åtgärder mot lönediskriminering, hur ser vi till att kvinnor har fullt ut samma rättigheter?
Varför är socialdemokraterna ett bättre feministiskt parti än FI?
– Därför att det handlar om politik i dess helhet… Det här måste ju omsättas i politisk handling, man måste faktiskt också vara trovärdig i sin ekonomiska politik. Folk måste känna att det kan bli riktiga reformer. Annars blir ju allt bara ord på papper, eller på ett torgmöte...
Du har jobbat mot våld mot kvinnor i konflikter och varit FN:s särskilda sändebud i, hur ser du utifrån den erfarenheten på exempelvis Feministiskt Initiativs förslag att lägga ner försvaret?
– Under väldigt många år skulle jag ha föredragit att kalla mig för pacifist. Verkligen. Det finns en sak jag hatar: krig. Jag har sett krigets effekter… Och samtidigt så har vi nu att göra med terroristgrupper som faktiskt nog bara kan stoppas med militära medel. De har ingen ambition att komma till ett förhandlingsbord.
Ja, hur ska man se på ISIS, en terrorsekt som dels använder kvinnor som sexslavar och dels bedriver folkmord på både män och kvinnor från ett antal minoritetsgrupper?
– FN kallar det för ”rent barbariska dåd”. Med sexuellt våld som ett viktigt inslag… Ännu en gång ser vi exempel på hur (våldtäkt) blir det vapen och den metod som man föredrar. Och det beror ju på att det är tyst, billigt och effektivt. Och jag träffade häromdagen i Borlänge en mycket stor grupp yezidier som beskrev det här. Några av dem kunde inte längre prata… Det är en sak att se det på TV men vi hade en läkare där som hade besökt de här områdena och han var utan ord… Och det är så otillräckligt, det som vi gör… Man kommer att behöva kämpa ned ISIS militärt med våld.
Bör Sverige delta i ett sådant ingripande?
– Bara under FN-mandat. Vilket jag tror är på väg.
När Hillary Clinton blev amerikansk utrikesminister 2009 nämnde hon kvinnor 450 gånger i officiella tal under sina första fem månader. Man talade därefter om ”Hillary-doktrinen”: att sätta feministiska frågor i centrum av utrikespolitiken. Vad tycker du om ”Hillary-doktrinen”?
– Den följer den resolution som FN antog redan år 2000 som heter 3025. Du ser hur viktigt det är bara det faktum att hon nämner kvinnor, att de blir synliggjorde. Att deras roll blir förklarad. Jag tycker att hon har varit imponerande i det… Dessutom det sätt på vilket hon möter folk, jag har träffat henne några gånger.
Ja, hur är hon?
– Hon är en bra och öppen och alldeles tydlig ledare när det gäller de här frågorna.
Men Hillary Clinton tar väl ändå detta längre än FN:s resolution 3025, eller? Hon brukar koppla ihop extremism med förtyck av kvinnor. Hon säger att de länder som hotar den globala freden och säkerheten också är precis samma länder där kvinnor berövas möjligheter och värdighet. Extremism och förtryck av kvinnor går hand i hand. Håller du med om den analysen?
– Det är viktigt att säga, men det är inte bara där.
Du syftar på kritiken mot Hillary-doktrinen att den lätt kan slå över i synsättet att kvinnoförtryck bara existerar i andra delar av världen? Inte i väst?
– Ja precis. Jag brukar säga att vi hade (den värsta formen av sexuellt våld) i ett krig i Europas mitt. Balkan. Jag kom tillbaka nästan 20 år efter fredsavtalet och kvinnorna som har varit utsatta skakar fortfarande i hela kroppen när de berättar vad de har varit med om. Och de säger dessutom att de möter sin förövare i affären eller på banken varje vecka och han hånflinar.... Då fortgår kriget. Om än under ytan.
Hillary Clinton har också vittnat om att hon har haft svårt att driva de här frågorna, det anses inte vara säkerhetspolitik på riktigt. Är det något som du också har upplevt?
– Ja, och det är därför som det är så viktigt att definiera det som en freds och säkerhetspolitisk fråga. Då skapar man det politiska och militära ansvarstagandet.... Sveriges utrikesminister har ju aldrig nämnt det här
Jag tänkte just komma in på det. Carl Bildt, hur han varit i dessa frågor?
– Han har aldrig hållit ett tal om just det här fenomenet… Det här är inte ett område som han känner sig bekväm med. Det är ingen fråga som han gillar att prata om, han tycker att han redan har delegerat det till biståndsministern eller vem han nu väljer.... Så har jag uppfattat det i alla fall.
I somras bombade Israel Gaza, om du hade varit utrikesminister hur hade din rektion skilt sig från vad Carl Bildt sa och gjorde?
– Hypotetiska frågor är alltid svåra att svara på. Men där vi [socialdemokraterna] skiljer oss åt är ju att vi är tydliga med att man måste erkänna Palestina som stat… Ja, jag tror framförallt att vår syn på tvåstatslösningen och Palestina är det som skiljer oss åt. I den direkta situationen är det förstås jättesvårt att säga vad det skulle ha haft för effekt.
Vi följer nu alla kriget i Ukraina, om man nu vill förhindra att Ryssland fortsätter västerut, vad ska man göra?
– Här har man inget annat val än att arbeta via EU. Det är där vi får styrkan och samarbetet med andra länder . Vi har ju stöttat men också förstärkt sanktionsmöjligheterna. Dessutom måste man alltid planera för ”vad händer sen?”.
– Vad är nästa skede. Hur kan man bygga någonting som blir långsiktiga kontakter på sikt [med Ryssland]… Dessutom måste vi dra slutsatser gällande energipolitiken. Man måste våga säga att vi kommer att satsa mer på förnyelsebar energi och på att bli mer självförsörjande. Vi kan inte göra oss beroende av rysk gas som vi är i dag. Det här är en fråga om pengar och makt.
Bör Turkiet gå med i EU?
– Ja.
När?
– Ha! Tja, ska det ta 50 år till… Här återigen är det för många problem med mänskliga rättigheter och annat... Men vi får fortsätta det här mödosamma arbetet. Hitta område efter område där vi kan flytta fram positionerna.
Västra Balkan?
– Det är viktigt att hålla EU-medlemskap som en möjlighet och ett hopp för de här länderna. Kroatien är nu redan nu nytt medlemsland och visst, Balkan är ju den naturliga utvidgningen...
Det tycker kanske inte Vladimir Putin…
– Nej, det är ju klart. Det måste vi ju också analysera. Vi måste veta vad det är vi utmanar. Vi har ju haft en massiv utvidgning med 10 nya medlemsländer och jag tror att vi har lärt oss en del läxor. Man måste också tänka på vad utvidgningen innebär för unionen som helhet.
Har EU också lärt sig läxor av Ukraina där det ändå var handelsavtal med EU som via många turer ledde fram till den väldigt farliga situation vi befinner oss i nu?
– Ja, problemet där var kanske en bristande analys av hur det hela skulle tas emot. [Ett handelsavtal] är ju inte bara en triumf för EU utan det handlar också om att någon reagerar på andra sidan. Det här provocerade Ryssland. Och EU brast nog i analysen av det.
När du var vice ordförande i kommissionen så var en av dina uppgifter att få folk att gilla EU bättre, hur tycker du att det har gått?
– Nej, det var inte det som var min uppgift. Jag tolkade min uppgift som att den handlade om att fördjupa demokratin i EU och det var det som många inte gillade i Bryssel. De sa att de var fullt nöjda med en ordning där det är en liten politisk elit som sköter EU- besluten.
Okej, men hursomhelst, EU-kritiska partier går fram över stora delar av Europa just nu samtidigt finns det finns en risk för att Storbritannien ett av de verkligt stora länderna, kan lämna hela EU, varför är det såhär?
– Ja för att ingen står upp och försvarar EU-samarbetet.
Ja, men gör inte till exempel EU- kommissionens nya ordförande Jean-Claude Juncker det?
– Det räcker inte, du måste ha det i varje medlemsland. Vart ska den som faktiskt tror på ett närmare europasamarbete vända sig i Storbritannien?
Finns det några sådana personer i Storbritannien?
– Tänk om det gör det! Vart skulle de ta vägen Det finns inte någon längre som ens försvarar det samarbete som existerar och som Storbritannien i likhet med många andra länder vet att de tjänar otroligt mycket på.... Och för Sveriges del: Hur skulle det gå med miljöpolitiken utan EU?
Men skulle det inte också kunna vara så att folk faktiskt inte vill ha det EU som finns i dag, att det inte bara handlar om att informera dem?
– Nej, naturligtvis det räcker inte att informera, du måste skapa en fungerande demokratisk ordning och ett samtal kring EU-frågorna.
Varför är socialdemokraterna ett bättre miljöparti än miljöpartiet?
– Därför att vi ser att samhället också måste skapa jobb. Vi måste skapa gröna industrier och transporter. Det handlar om att ställa om hela samhället... Du måste kombinera en ekonomisk politik med en social och en miljövänlig politik. Och det tycker jag att socialdemokratin har rätt analys av. Hur ska du till exempel använda skogen? Skogen är inte bara till för skogspromenader utan det är faktiskt också en bransch som är väldigt viktig och där vi kan skapa många tusen nya jobb.
Tack så mycket Margot Wallström
– Tack så mycket.