Trump skapar mörka moln över klimatmöte
7 november 2016
Klimattoppmötet
I morgon kan Donald Trump bli ny president i en av världens största demokratier. Presidentvalet hänger som ett illavarslande åskmoln över det viktiga klimatmötet COP 22 som inleds i dag i Marrakesh i sydvästra Marocko. Stora delar av världen jublade när Parisavtalet slöts i december förra året. Världens ledare hade äntligen kommit överens om mål för att hålla nere den globala uppvärmningen. Den svenska riksdagen röstade igenom avtalet i höstas, 39 ledamöter röstade emot. Samtliga var sverigedemokrater.
De högerextrema krafterna runt om i världen förenas i sin skepsis mot klimatförändringarna.
USA och Kina godkände avtalet
Parisavtalet har ändå varit det mest framgångsrika hittills. Hoppet tändes på allvar när de två stormakterna och största koldioxidbovarna Kina och USA godkänt det.
– Vi är den första generationen som känner av klimatförändringarna, och den sista generationen som kan göra något åt det, som Barack Obama ödesmättat uttryckte det på Paris-konferensen.
I korta drag handlar Parisavtalet om att ökningen av jordens medeltemperatur ska hållas klart under två grader – och att utvecklade länder ska vara med och betala för utsläppsminskningar och anpassning till klimatförändringar i utvecklingsländer.
Trump är känd för att förneka
Klimatmötet i Marrakesh handlar om att gå från ord till handling.
För att hålla uppvärmningen av jorden till 1,5 grader krävs att vi har en fossilfri värld runt 2030–2040. För att lyckas med de ambitiösa målen krävs framsynta politiker. Och där har världen ett stort problem om det amerikanska folket röstar fram Donald Trump som president i morgon. Trump är känd för att förneka klimatförändringarna och menar att de inte är orsakade av människan. Han har i stället sagt att det gärna får bli varmare eftersom det ibland snöar och är alldeles för kallt för hotellmagnatens smak i hemstaden New York.
Oöverblickbara konsekvenser
Värre är att Donald Trump har lovat att riva upp Parisavtalet om han kommer till makten, även om det inte är något han kan göra i en handvändning. Skulle USA dra sig ur avtalet kommer det inte att kunna verkställas förrän i slutet av mandatperioden. Men konsekvenserna för ett sådant beslut är oöverblickbara.
Klimatpolitik handlar i dag om allt ifrån sinande grundvatten på Öland och smältande glaciärer till säkerhetspolitik och flyktingfrågan. Hur ambitiösa enskilda länder än är kommer de inte kunna rädda situationen på egen hand. Klimatförändringarna känner inga nationsgränser. Vad som krävs är mer internationellt samarbete.
Därför är USA-valet också ett ödesval för klimatet.