Vi måste jobba mindre för att fler ska få jobba
Fyra dagars arbetsvecka är helt rätt
På torsdag eftermiddag börjar helgen. Så tror TUC, den brittiska motsvarigheten till LO, att det kommer att bli i framtiden. En arbetsvecka på fem dagar kommer med nödvändighet att krympa till en fyradagarsvecka.
Varför? Om produktivitetsökningen spåren av automatisering och artificiell intelligens inte bara ska bli till till pengar som läggs på miljardärernas högar så kan löntagare ta helg tidigare – utan att behöva sänka sina löner.
Det kommer förstås inte att ske utan kamp från fackförbunden men ett mer automatiserat arbetsliv behöver inte leda till att människor också ska behandlas som robotar, som lagerpersonalen hos näthandeljätten Amazon. ”Det handlar om att skapa ett mer tillfredsställande arbetsliv”, har TUC:s generalsekreterare Frances O’Grady sagt.
Det kommer dessutom, tror TUC, göra att nya arbetstillfällen skapas och att sysselsättningen ökar. I Storbritannien är arbetslösheten hög och övertidstimmarna många. Samtidigt finns det mängder av människor som tvingas jobba deltid eller har timkontrakt. Fyradagarsveckan skulle tvinga fram en sorts omfördelning av timmarna.
Tanken är inte ny. Inom den tyska bilindustrin har kollektivavtalade överenskommelser nåtts om 30-35 timmars arbetsvecka med full lönekompensation. För det mäktiga facket IG Metall är det kamp för sysselsättningen som styr. Enligt fackliga undersökningar har arbetstidsförkortningarna skapat eller säkrat cirka 300 000 arbetstillfällen.
Det går förstås att finna andra argument för att jobba mindre.
I Sverige har sjukskrivningar på grund av stress har ökat med 359 procent sedan 2010. Enligt Försäkringskassans statistik var 36 552 svenskar sjukskrivna för anpassningsstörningar och reaktion på svår stress i februari 2017. Stressrelaterad ohälsa kostar Sverige årligen 70 miljarder i samhällsekonomiska förluster.
I stora företag som KPMG, Google, Perpetual Guardiani har man prövat fyradagarsvecka med resultatet att de anställda trivs bättre på jobbet, arbetar effektivare och är friskare. Och eftersom arbetsgivare sina anställda betalar för resultat, inte process, så har försöken permanentats på flera ställen.
En av arbetarrörelsens banbrytande krav handlade om möjligheten till ett liv vid sidan av lönearbetet. Sedan man vann striden om åttatimmarsdagen har produktiviteten i Sverige blivit tjugo gånger högre.
Det behöver inte vara så att det välstånd vi skapar tillsammans hamnar på de superrikas bankkonton. Det kan också betyda att vi använder resurserna för att skapar en bättre balans mellan arbete, vila och fritid.