En stark organisation

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Den här veckan har Handels kongress. Över 200 ombud, massor av motioner, val och program. Det ser ut som det brukar när de stora organisationerna ska fatta stora beslut. Många kongressombud är unga. En majoritet är också kvinnor. I båda fallen representerar kongressombuden sina medlemmar.

Handels är ett ungt förbund. Mer än en fjärdedel av medlemmarna är under trettio år. För många blir arbetet i handeln ett genomgångsyrke, och Handels ett genomgångsförbund. Handels är också ett kvinnoförbund. Det går lite mer än två kvinnor på varje man.

Debatten handlar om de konkreta svårigheterna med att ha det dubbla ansvaret för arbete och barn. Ibland låter det dessutom som om ombuden hade ansvaret för en man.

Det är samma bild, men i en annan belysning, som Välfärdsbokslutet redovisade i sin slutrapport i går. Kommittén konstaterar att den nedbrytande stressen har ökat under det senaste årtiondet, liksom andelen osäkra anställningar. Småbarnsföräldrar, i synnerhet de ensamstående, trängs allt hårdare. I arbetslivet växer klyftan mellan mäns och kvinnors löner snarare än den minskar.

Förra helgen höll folkpartiet sitt landsmöte. För partiet är kampen för lika lön mellan kvinnor och män en gammal fråga och landsmötet föreslog också ett trick för att mins-ka lönegapet. Ta bort kommuners och landstings monopol så att de anställda får fler arbetsgivare att välja mellan.

De skulle kunnat fråga Handels kongressombud vad förslaget skulle leda till.

Varken handel, restauranger eller fastighetsskötsel är några monopol där de anställda är hänvisade till samma arbetsgivare. Konkurrensen mellan arbetsgivare har dock varken fått upp lönerna eller skapat trygga anställningsvillkor.

I veckan kom också Ann Charlott Altstadts bok ”Strejken på Toys ’R Us”. 1995 vägrade det amerikanska leksaksföretaget att teckna kollektivavtal för sina anställda, och det ledde till konflikt. Strejken handlade om fackliga rättigheter, men framför allt om de anställdas rätt att påverka sin arbetssituation. När krutröken lagt sig hade ett gäng vanliga svenska tjejer och killar tillsammans med sitt fack besegrat det amerikanska jätteföretaget.

I dag är 68 procent av arbetarna inom handeln fackligt organiserade. Jämfört med andra branscher är det kanske inte så imponerande. Genomsnittet för arbetare i Sverige är nästan 85 procent. Men många anställda i handeln ser jobbet som en inkörsport till något annat, eller arbetar deltid och kanske på små arbetsplatser.

Att 7 av 10 ändå betalar sin fackavgift är ett tecken på hur stark tron på kollektiv styrka genom den egna organisationen ändå är. Så stark att den kunde besegra ett bolag som aldrig skrivit på ett kollektivavtal i någon del av världen. Det är den övertygelsen som känns i Folkets hus kongressal.

Ingvar Persson