Musik för Persson
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2002-09-15
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Sista sommarsolen glimmade till i går över Stockholm, Åhléns köplåda och Plattan. Just som Göran Person klivit upp på sin valrörelses näst sista podium, trängde sig en musikkår förbi. En marsch, som jag borde minnas namnet på, vibrerade mellan huskropparna.
– Lycka till på söndag, Göran, ropade tamburmajoren och svängde flott sin vackra paradhatt.
Expressens politiske reporter Pelle Wendel, som stod bredvid mig, nickade åt Anna Lindhs pressekreterare Dan Svanell: ”Du kan vara helt lugn, du får behålla jobbet.”
Wendel är den på Expressen som förstår sig på politik.
En sen kväll med Kristina Lugn berättade Göran Persson om sin favoritförfattare Wislawa Szymborska, polsk Nobelpristagare. Han brukar läsa henne nere vid Harpsundssjön och hos Lugn deklamerade han några av sina favoritdikter. Jag har dock aldrig hört honom läsa högt ur Szymborskas starka diktsamling med det onödigt aktuella namnet: Nära Ögat.
”För du var ensam. För det fanns folk.
För du gick åt vänster. Åt höger.”
Strax utanför mitt tillfälliga Stockholmsläger är torget fyllt av valstugor övervakade av energiska valarbetare. Socialdemokraternas hus sköts av Lennart Bodström, som en gång berättade några sanningar om sovjetiska ubåtar och därför blev avsatt av ett gäng journalister.
Valarbetare, i stort sett endast moderata sådana, överlämnar numera andra sorters förtroende till medierna: råa, vulgära och åtalbara rasistiska utbrott.
Omvärldens utsända noterar svinaktigheterna och hur de slätas över av ledande moderater. Till franska Le Monde säger exempelvis Per Unckel att ”den här sortens åsikter är uppenbarligen vanligare än man tror”.
Unckel borde veta, han bar ansvaret för programmet Land för hoppfulla, där rasistcitaten trängs på sidorna.
Folkpartiet har snott det moderatprogrammet och dessutom den politiska skojaren Mauricio Rojas. Den gamle diktatursvärmaren som i Malmö högskolas föreläsningslokal prisat Pinochets ekonomiska politik för att den gynnade småföretagare och särskilt dem som satsade på champinjonodlingar.
Rojas intervjuas i gårdagens spanska El País. Han säger där att välfärdsstaten har skapat rasism.
Äntligen en heltäckande förklaring till de moderata valarbetarnas rasism: de är offer för välfärdssamhället.
Folkpartiet drar till sig dynamiska storstadsväljare, läste jag i den stora liberala tidningen. En något överraskande beskrivning av de kristdemokrater och de gammel-moderater som byter Svensson/Lundgren mot Leijonborg. Den annars hygglige folkpartiledaren kommer att överträffa Per Ahlmarks valresultat. Synd att revanschen krävde att liberalismen skulle monteras ned. Eller som en tidigare ytterst centralt placerad folkpartist sa: ”Jag skulle inte vilja ha mina barn i det skolsystem folkpartiet bygger.”
Göran Perssons
valappell virvlar runt Sergels torg. Hur ska det sluta i dag? Jag bläddrar på nytt i Szymborskas diktsamling. Där finns nog svaret:” En maska hade nätet och den slank du igenom.”