Så möts de religiösa extremisterna

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Kommer ni ihåg hur det lät dagarna efter den 11 september? Det handlade mycket om hur hela västvärlden attackerats av terrorister. Plötsligt var vi alla amerikaner och tänkaren på modet hette Samuel Huntington.

Med sin bild av en värld där olika ”civilisationer” kämpar har Huntington varit en av de mest kontroversiella uttolkarna av världen efter det kalla kriget. Efter attackerna den 11 september fanns det åtskilliga, också svenska, debattörer som tyckte sig se Huntingtons värld öppna sig framför dem.

Klichéerna om muslimer som fundamentalistiska, fanatiska och våldsbenägna kunde åter plockas fram. Muslimer i västerlandet gjordes ansvariga för terrordåden och här hemma kände sig muslimska organisationer tvingade att markera ett särskilt avstånd från terroristerna.

Det borde de naturligtvis inte ha behövt göra. Varför skulle svenska muslimer misstänkas för att sympatisera med terror?

Men visst går det att förstå önskan om en enkel världsbild.

Tanken på en civilisationernas kamp är nämligen både storslagen och engagerande, den har egentligen bara en svaghet. Den stämmer inte med verkligheten.

På Balkan har västvärlden tagit muslimernas parti mot, den visserligen ortodoxa, kristna serbiska nationalismen. I kriget om Kuwait stod USA och den muslimska världens centrum, Saudiarabien, på samma sida.

Listan skulle kunna göras mycket längre. De som velat beskriva världen som ett slagfält mellan religioner eller kultursfärer har alltså besvärligt med argumenten. Men nu får de stöd från ett oväntat håll. Usama bin Ladin och hans underhuggare i al-Qaida låter nämligen nästan som en spegelvänd kopia av de ivrigaste förkämparna för ett västerländskt korståg.

På ett förinspelat videoband kommenterade Usama bin Ladin de amerikanska flyganfallen redan på söndagskvällen.

”Man säger att man slåss mot terrorn, men det är en attack mot islam. Jag säger att dessa händelser delar världen i två läger, de troende och de icke troende. Alla muslimer ska stödja sin religion”.

Känns det igen? Beskrivningen av motståndarens motiv. Övertygelsen om att världen delas i två läger, ett ont och ett gott, men framför allt uppmaningen till alla med den rätta tron att sluta upp under fanorna.

Dagarna efter terrorattentaten förklarade George W Bush att vi stod inför ett korståg. I Sverige var vi alla amerikaner och alla försök att förklara, eller ännu värre förstå, terrorns mekanismer beskrevs som tokstollerier eller förräderi.

Då handlade det om att försvara ”de atlantiska banden” som avgör den fria världens motståndskraft. Vi skulle övertrumfa varandra i fördömanden av den grupp palestinier som filmades medan de påstods jubla över terroristernas framgång.

När inte Huntington nämndes fanns han ändå närvarande hos många tv-debattörer, ledarskribenter och kolumnister.

För dessa måste det kännas märkligt att nu se sina egna argument köras baklänges, och av Usama bin Ladin dessutom.

Ingvar Persson