Barn måste få tro vad de vill
Skolor ska inte grundas på religion
Utbildningsminister Anna Ekström hade beställt ett etableringsstopp för religiösa friskolor. Dessvärre var det inte riktigt vad hon fick när utredaren Lars Arrhenius i går lämnade över sitt förslag i går.
Arrhenius beskriver visserligen hur ett förbud skulle kunna införas i skollagen. I så fall skulle inga nya konfessionella friskolor kunna startas efter 2023. Och de religiösa skolor som finns skulle inte kunna expandera.
Men, och det är här det blir problem, Arrhenius oroar sig både för föräldrarnas rätt att utbilda sina barn enligt sin religiösa övertygelse och skolornas ägares rätt att göra affärer.
En märklig oro
Om vi ska vara ärliga är det en ganska märklig oro. Rätten att utbilda sina barn i enlighet med föräldrarnas tro är inskriven i Europakonventionen. Men det betyder knappast att staten skulle vara skyldig att finansiera en utbildning som baseras på vare sig bibeln eller koranen. Det är trots allt inte söndagsskolan vi talar om.
Politiskt skulle ett förbud mot religiösa friskolor antagligen kunna få stöd. Somliga kan kanske tycka att det är märkligt. Att vissa vill driva skolor för att bli miljonärer får vi inte ens diskutera. Att andra vill göra det för att tuta i barnen herrens tukt och förmaning går det däremot att prata om.
Det är kanske inte riktigt konsekvent, men barn i vårt land har rätt till en utbildning utan konfessionella inslag.
Driver på segregationen
Religiösa friskolor är ett av de fenomen som driver på segregationen i den svenska skolan, och i det svenska samhället. Det är långt ifrån det enda problemet, kanske inte ens det största. Men det är ett problem som det som sagt borde gå att samla politiskt stöd för att göra något åt.
Då ska Anna Ekström naturligtvis göra det. Nationella minoriteter har sina rättigheter, men i övrigt ska vi inte ha skolor som grundar sin undervisning på tro.
Föräldrar och skolägare får väl stämma oss om de inte accepterar saken.