Rätt att sätta punkt för tokexperimentet

Daniel Swedin

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Uppdaterad 2019-01-22 | Publicerad 2017-12-04

helskärm

Vinsterna inom välfärden ska begränsas.

Det berättade regeringen och Vänsterpartiet i en gemensam debattartikel nu i helgen. I mars kommer en proposition där man föreslår att det ska krävas särskilda tillstånd av privata skolbolag och privata äldreomsorgskoncerner som vill driva sin verksamhet med skattepengar.

Snurror och konkurser

”Vi ska säkra att våra skattepengar går till det som de är avsedda för och inte till den vinstjakt som vi ser har skapat förödande effekter i vår gemensamma välfärd”, var budskapet från civilminister Ardala Shekarabi (S) och Ali Esbati (V).

Så gick larmet. Arbetsgivarorganisationen Svenskt näringsliv - som numera bara intresserar sig för att försvara välfärdsdirektörer - varnar för att politiken kommer ”sänka hela välfärdssektorn”. ”Funktionshindrade, föräldrar, äldre och patienter är de som drabbas”, twittrade Liberalernas ledare Jan Björklund.

Det upphetsade­ tonfallet från det välfärdsindustriella komplexet känner man igen. Och trots av åratal av vildsint lobbying ställer sig ännu 70 procent av svenskarna bakom ett vinststopp.

Det saknas folkligt stöd för att ta skattepengar från skolbarn och ge till f­amiljen Wallenberg. Vårdskandaler, räntesnurror och skolkonkurser - ja själva vardagen - väger trots allt tyngre än varningar för att Sverige ska bli som Östtyskland, Sovjet eller Venezuela.

Och ändå går det inte att genomföra politiken. Näringslivet har, efter en rad påkostade middagar, fått över Sverige­demokraterna i sin ring­hörna. De rödgröna får därmed chansen att ta konflikt med Alliansen och Sverigedemokraterna i en fråga där de har ­väljarna helt på sin sida.

Mystiska skatteupplägg

Det är förstås inte dumt, men någonstans borde faktiskt en Jan Björklund eller en Annie Lööf fundera på vad konflikten egentligen gäller.

Genom praktiskt taget helt fri etableringsrätt inom skola, vård och omsorg har det uppstått en situation där samhället betalar för dessa tjänster men inte kan styra hur eller var de utförs. Företag har i stort sett fri dragningsrätt på skattemedel. Vi har fått se hur skolor och vård­centraler blivit varor på en marknad och hur oerhörda belopp – våra skattpengar – försvunnit till skatteparadis i mystiska skatteupplägg.

Ska vi ha det så, om det blir regeringsskifte efter nästa val?

Att vara emot ideologiskt motiverat skatteläckage är ingen totalitär ytterkants­position. Det handlar om att värna legitimiteten i hela idén om gemensamt finansierade välfärdstjänster.