Turbokapitalismen hotar marknaden

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

De som företräder kapitalet i dag har en mängd synpunkter på alla andra, en mängd synpunkter på hur medborgare, medborgarnas företrädare och fackföreningar, institutioner och myndigheter, hur de ska förhålla sig och hur de ska uppföra sig.

Metallordföranden Göran Johnsson låter lite trött när han beskriver det offentliga samtalet.

Gång på gång har den svenska samhällsmodellen dömts ut av näringslivets företrädare. Har det inte handlat om anställningstryggheten så har det varit småföretagaruppror eller protester mot sjukförsäkringen eller skattesystemet.

Att näringslivets företrädare ställer krav är i och för sig inte konstigt.

– Men det innebär också att samhället måste kunna ställa krav på dem som äger. Annars hamnar vi i en alldeles oacceptabel gräddfil för ägandet som jag tror kommer att sluta i något som inte är bra för någon, säger Johnsson.

Det har gått två veckor sedan Göran Johnsson tillsammans med aktiespararnas vd Lars-Erik Forsgårdh skrev ett öppet brev till finansminister Pär Nuder. Johnsson och Forsgårdh uppmanar finansministern att låta AP-fonderna spela en mer aktiv roll som ägare.

”Det ligger i pensionsspararnas och Sveriges intresse att AP-fonderna kan vara en motvikt till kortsiktiga spekulativa trender”, skrev de.

Fonderna borde bland annat ha mer långsiktiga avkastningskrav och investera en större del av sina pengar i Sverige. De skulle också kunna spela en aktiv roll som ägare till onoterade aktier och på så sätt bidra till kapitalförsörjningen för nya och växande företag.

Fonderna står för en syn där ägandet innebär ansvar och att bygga värden för hela samhället, dessutom formulerad i samarbete mellan en facklig organisation och småspararna.

I en samhällsdebatt som fortfarande präglas av 1970- och 80-talens löntagarfondsstrid skulle det kunna vara en känslig formulering.

Metallordföranden erkänner att arbetarrörelsen inte funderat igenom vilka effekter ett allt större institutionellt ägande kommer att få.

– Vi måste ägna mycket mer intresse åt vad det är som gör att människor vill bli företagare. Vad är det som gör en bra entreprenör? Där har vi inte någon speciellt framsynt debatt.

– Förr tyckte vi säkert att ägare utövade för mycket makt i företagen. I dag tycker vi tvärt- om, att de smiter. Det är ju att faktiskt påverka som ägandet går ut på, det är ju det ägandet måste stå för i en marknadsekonomi. Om man äger något så har man också ansvar, säger Johnsson.

När aktien i stället kommer före verksamheten och ägarna tittar mer på kursutvecklingen än på företagets produktion blir det lite av en uppochnedvänd värld, enligt Johnsson.

– Om man äger något så har man ju också ansvar för det. Det skulle ju få förfärliga konsekvenser om man bara släpper det man inte tycker om. Är det livskvalitet att hoppa på varenda tuva och svika? Är det värt skillnaden mellan 15 och 17 procent?

I vart fall inte för en entreprenör som drivs av viljan att bygga upp en verksamhet, tror metallordföranden.

– Jag tror ju att turbokapitalismen och kortsiktigheten är en större fara för marknadsekonomin än någonsin kommunismen har varit, säger Göran Johnsson.

Ingvar Persson