Björklund sänkte yrkesprogrammen
Medan vi diskuterar hur de tiotusentals människor som nu flyr till Sverige ska få plats på arbetsmarknaden finns också ett annat problem. Många branscher har svårt att rekrytera arbetskraft, och bristyrkena blir bara fler och fler.
Det gäller inte minst arbeten där grunden läggs på gymnasieskolans yrkesinriktade program. Undersköterskor, bilmekaniker och golvläggare till exempel.
I går fick gymnasieminister Aida Hadzialic nya förslag på hur gymnasiets yrkesutbildningar ska göras mer attraktiva, och hur utbildningen till lite ovanliga yrken ska kunna organiseras.
Blev en återvändsgränd
I dag står nämligen platserna på dessa gymnasieprogram ofta tomma. Under sin tid som utbildningsminister förvandlade Jan Björklund yrkesutbildningarna till återvändsgränder och bidrog till att sänka deras status. Hur många gånger har vi inte hört honom gnälla “alla kan faktiskt inte bli akademiker”.
Som om någon skulle ha föreslagit just det.
Ungdomarna uppfattade i alla fall signalen.
Att platser på yrkesprogrammen står tomma är illa. För samhället naturligtvis, som behöver både undersköterskor och bilmekaniker för att fungera. Men också för ungdomarna som går miste om en utbildning som sannolikt leder till jobb och en möjlighet att etablera sig i vuxenvärlden.
Krafttag mot könsuppdelning
Utredningens förslag är knappast omvälvande. Samarbetet mellan skola och arbetsliv måste bli bättre, prao ska vara obligatoriskt och speciella branschskolor ska få ansvar för smalare utbildningar. Dessutom behövs krafttag mot diskriminering och könsuppdelning.
Recepten har vi hört förut, men kanske är det viktiga att vi nu fått en minister och en regering som förhoppningsvis inser att gymnasiets yrkesprogram inte får bli en andra klassens utbildning.