Försvaret får inte stoppa vindkraften
Kärnkraft är inget alternativ
I dag berättade Volvo cars att företaget räknar med att helt ha gått över till el redan 2030. Dessutom vill man bygga bilar som genom hela sin livscykel påverkar klimatet så lite som möjligt.
Det pågår ett slags industriell guldrusch i norra Sverige. Förra veckans besked från investerarna bakom jättesatsningen på stålproduktion i Boden bara understryker det. Guldet alla jagar är tillgången på förnyelsebar och jämförelsevis billig er.
Det är vindkraften och vattenkraften som gör satsningen på kolfritt stål möjlig, och det är den som gör att batterier som tillverkas i Skellefteå kommer göra begränsade klimatavtryck.
Kuggar i strategin
Industriinvesteringarna i norr kuggar rakt in i Volvos strategi. Bilindustrin behöver batterier som inte förstör klimatet, och man behöver stål som tillverkas utan kol.
Samtidigt betyder de stora industriinvesteringarna att mycket av den el som produceras i norra Sverige också kommer att konsumeras där. Trots byggen av jättelika vindkraftsparker kanske det inte räcker med nya högspänningsledningar för att lösa behoven i Syd- och Mellansverige.
Kärnkraft är ingen lösning
Att bygga ut kärnkraften är ingen lösning. Även om vi bortser från avfallsproblemen och risken för olyckor skulle el från nya atomkraftverk bli flera gånger dyrare än dagens priser.
Det kommer inte att fungera ifall Volvoförarna ska kunna ladda sina bilar och industrin i söder ska klara omställningen.
Energipolitikens uppgift borde vara att undanröja hindren för vindkraftssatsningar i södra Sverige. Det måste bli lättare att bygga vindkraftsparker till havs men framför allt måste försvaret maka på sig. Militärens restriktioner beskrivs som en våt filt över utbyggnaden av vindkraft.
Det går inte. Sveriges framtid som industrination kommer att hänga på tillgången till grön el.