Avdrag för fackavgift handlar om rättvisa
Man måste antagligen vara centerpartist för att inte förstå de principiella argumenten för att fackföreningsavgiften ska vara avdragsgill. På ett plan handlar det om hur arbetsmarknaden är organiserad.
Om fack och arbetsgivare tillsammans ska kunna ta ansvar för löner och andra villkor på arbetsmarknaden måste de vara starka och representativa. Det förutsätter många medlemmar och hög organisationsgrad. Därför är det rimligt att fackföreningsavgiften betalas med oskattade pengar, precis som arbetsgivarens avgifter till sin arbetsgivarorganisation.
En fråga om rättvisa
Det är en fråga om rättvisa, och om balans mellan arbetare och arbetsgivare.
Alla ska ha råd att vara med i facket, som vänsterledaren Jonas Sjöstedt uttryckte det i går när han berättade att avdragsrätten för fackföreningsavgiften kommer att återinföras nästa sommar. Då har det gått drygt elva år sedan avdragsrätten avskaffades, en av Anders Borgs och Sven-Otto Littorins första åtgärder i regeringen.
Tillsammans med slakten av a-kassan fick det resultatet att omkring en halv miljon svenskar lämnade sina fackförbund. Ett slag som den svenska arbetsmarknadsmodellen ännu inte har hämtat sig ifrån.
Sjöstedt hade kort sagt inte några problem med de principiella argumenten.
Ändå är avdragsrätten kanske framför allt en riktig plånboksfråga, som dessutom betyder allra mest för de som verkligen behöver ett tillskott.
Mer i plånboken
Medlemmarna i varje fackförbund betalar verksamheten i sin egen organisation, och behoven av fackliga insatser är ofta större ju lägre lönerna är. För medlemmar i Hotell- och restaurangfacket betyder avdragsrätten runt 1 100 kronor mer i plånboken varje år. För medlemmar i Kommunal blir det omkring 1 300 kronor mer och för handelsanställda något mer.
En hundralapp i månaden kan låta lite, men bara för den som inte tvingas vända på slantarna eller välja mellan räkningarna i slutet av månaden.
Att avdragsrätten nu återinförs betyder inte att människor kommer att strömma tillbaka till facket. Medlemskapet innebär fortfarande både en kostnad och ett krav på engagemang. De fackliga organisationerna måste bli mer närvarande i vardagen och bättre på att förklara organisationens värde. Kanske måste de också utveckla nya former för att samarbeta.
Men avdragsrätten gör förutsättningarna för det fackliga arbetet lite bättre och rättvisan mellan arbetare och arbetsgivare lite större. Dessutom får alltså tre miljoner löntagare som är med i facket lite mer i plånboken.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.
LEDARE: Borgs fantasivärld sabbade