Sverige bör byta fot i kurdfrågan
Den 28 februari spreds nyheten att Abdullah Öcalan, grundare av kurdiska PKK, uppmanar sina anhängare att lägga ner vapnen. Till våren kommer en kongress att sammankallas för det formella beslutet.
– Detta är en historisk maning att ersätta väpnad kamp med demokratisk politik, sa Sirri Süreyya Önder från det prokurdiska partiet HDP på en presskonferens.
PKK är terrorstämplat och har sedan 1984 fört ett lågintensivt inbördeskrig mot den turkiska regeringen. Abdullah Öcalan sitter själv fängslad sedan 1999 men de senaste åren har PKK och Turkiet fört fredssamtal.
Turkiet går till val
Egentligen bytte Öcalan linje redan under det kurdiska nyåret i mars 2013 men nu har två saker förändrat den politiska situationen i grunden.
Det ena är att Turkiet går till val 7 juni. Landets president Recep Tayyip Erdogan vill stärka sin makt och ändra konstitutionen men eftersom hans parti, AKP, inte kan räkna med de två tredjedels majoritet som krävs i parlamentet behöver han kurdernas röster.
Det andra är att terrorsekten Islamiska staten, IS, genom sin ohyggliga brutalitet vänt upp och ner på Mellanösterns karta. I slaget om syriska Kobane hjälpte kurdiska trupper, med koppling till PKK, amerikanskt stridsflyg att bomba IS.
Behöver ny politik
Terrorstämpeln av PKK framstår i ljuset av den utvecklingen som orimlig.
Kurderna, ungefär 30 miljoner människor, är en av världens största folkgrupper som saknar ett eget land. De flesta bor
i Turkiet, Irak, Syrien och Iran.
Irakiska Kurdistan fungerar i praktiken redan som en egen stat och Sverige planerar att bidra med militär hjälp i form av instruktörer till de väpnade styrkorna, Peshmerga.
I Syrien finns självstyrande kurdiska områden men så länge inbördeskriget pågår vet ingen vad som kommer att hända och i Iran är läget låst.
Sverige behöver en ny samlad politik för hela den kurdiska frågan med utgångspunkten att kurderna, precis som alla andra folk, har rätt att styra sig själva.
Samtidigt bör Sverige ställa hårda motkrav på alla kurdiska organisationer att respektera mänskliga rättigheter och särskilt minoriteters och kvinnors rättigheter.
Lades ut på Facebook
Även andra västländer har påbörjat en omprövning. Den tionde februari i år tog Frankrikes president François Hollande emot den politiska och militära ledningen för PYD i Élyséepalatset.
Den kvinnliga överbefälhavaren Nesrin kom i militär uniform med PKK:s symbol vilket lades ut på presidentens Facebooksida.
Mycket är ännu osäkert.
Men just nu finns möjligheten att ta steg framåt i en av Mellanösterns mest komplicerade frågor – en sådan chans får vi inte missa.