Det är inte Wallström som behöver skämmas

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

GÄSTKRÖNIKA Saudiarabien skämmer ut arabvärlden.

Så skulle man kunna sammanfatta de reaktionerna som kommit från Mellanösterns intellektuella och demokratiaktivister efter bråket med Sverige.

Den egyptiske ekonomen och tänkaren Nader Fergany kallade Arabförbundets agerande mot Margot Wallström för ”skandal” på Facebook. Kommentaren återpublicerades i flera egyptiska tidningar.

Hyllar beslutet

Saad Eddin Ibrahim, professor och chef för Ibn Khaldun-centret för samhällskunskap och mänskliga rättigheter, kritiserade Saudiarabiens uppträdande och sa att det var en ”förolämpning” mot de övriga arabiska nationerna. Ibrahim menade att det var samma mentalitet som stoppade Wallström från att tala som ligger bakom straffpiskandet av saudiske aktivisten Raif Badawi.

Och i går hyllades det svenska beslutet att inte förlänga vapensamarbetet med Saudiarabien av människorättsorganisationen Gulf center for human rights, GCHR.

Men i svenska medier låter det snarare som att en enad arabvärld är på väg att attackera Sverige.

PM Nilsson, politisk redaktör på Dagens Industri hävdade nyligen i sin tidning att ”Sverige har aldrig haft så dåliga relationer till arabländerna som nu”.

Hur vet han det kan man fråga sig.

Kontrollerar medier

En snabb genomgång av arabiska nyhetskanaler och tidningar visar snarare på en förtegenhet. Det som finns att läsa - utöver de få fördömanden av Saudiarabien - är själva nyheten om det brutna handelsavtalet. Skrivet med ett slags TT-språk, det vill säga ganska avskalat och utan större värderingar.

Detta har sin förklaring.

Dels kontrollerar Saudiarabien nyhetskanalerna och samtidigt pumpar gulfstaterna in pengar i flera mediehus i Mellanöstern. Den som vill bli publicerad låter därför ofta bli att gå i klinch med landet. Att det inte har kommit några kraftiga fördömanden mot Sverige ska snarare tolkas som att det finns ett starkt stöd och en respekt för Margot Wallström. Inte minst efter erkännandet av Palestina.

Att Wallström nu också talar sig varm om mänskliga rättigheter för vanligt folk har bara gjort henne än mer populär.

De saudiska rösterna som ryter ifrån är däremot sådana som ser sina ekonomiska intressen hotade. Liksom våra svenska motsvarigheter.

Bildt vägrade

Nyligen skrev 31 näringslivstoppar en debattartikel på Dagens Nyheter där de argumenterade för fortsatt vapenhandel med Saudiarabien. Men precis lika lite som direktörerna från svenskt näringsliv är representativa för vanliga svenskar är saudiska kungahusets reaktion representativt för vanligt folk i Mellanöstern.

Man kan jämföra Sveriges agerande i dag med hur den borgerliga regeringen betedde sig under den så kallade arabiska våren. Förre utrikesministern Carl Bildt (M) vägrade 2011 att uttala sitt stöd för det libyska upproret mot diktatorn Muammar Gaddafi 2011.

I en intervju med Sveriges Radio sa han:

– Det handlar inte om att stödja den ena eller andra, det handlar om att få stabilitet och en rimlig utveckling.

Diktaturers ärenden

Sedan visade det sig att Sveriges förra handelsminister, Ewa Björling, rest till Libyen tillsammans med ett tiotal svenska företag och statliga Rymdbolaget för att sälja övervakningssystem.

Moderaterna och Carl Bildt såg också till att Sverige var det enda EU-land som vägrade att skriva under ett gemensamt brev till FN:s säkerhetsråd om att låta Internationella Brottsmåldomstolen i Haag utreda Assad-regimens brott mot det syriska folket.

Högern i Sverige försöker nu skriva om historien och utmåla den nya utrikespolitiken som skamlig.

Men det är inte Margot Wallström som har gjort fel.

Det är diktaturerna och alla direktörer och politiker som springer deras ärenden.

Somar Al Naher