Mänskliga rättigheter kan aldrig bytas bort
Vapenvilan mellan kurdiska gerillan och den turkiska militären har i stort sett hållit de senaste åren, tills nu. I fredags bombade turkiskt flyg inte bara trupper från den islamiska staten utan också PKK-baser i norra Irak.
I lördags dödades två turkiska soldater av en bilbomb utanför Diyarbakir. Turkiska myndigheter anklagar PKK för attentatet.
Kurdiska grupper i Syrien – samma trupper som försvarat staden Kobane mot IS – hävdar å sin sida att de beskjutits av turkiskt artilleri.
Våldsam utveckling
Självmordsattacken i Suruç för en vecka sedan riktade sig mot en vänstermanifestation av solidaritet med kurderna i Kobane. Unga människor som i praktiken ville visa sin avsky för fundamentalisternas våld. Den startade en utveckling som i grunden kan förändra förutsättningarna för konflikterna i Syrien och Irak och som dessutom kommer att påverka den politiska utvecklingen i Turkiet.
I dag träffas de 28 Natoländernas ambassadörer. Mötet har sammankallats efter en begäran av Turkiet, och på dagordningen står förstås kampen mot IS och den senaste veckans våldsamma utveckling.
Ambassadörerna kommer att applådera den turkiska regeringens beslut att till sist öka sitt engagemang i kampen mot den Islamiska staten.
Begravd fredsprocess
Om Turkiet stänger gränsen mot Syrien för IS-krigare, upplåter flygbaser för attacker mot IS och sätter in egna stridskrafter i kampen mot rörelsen skulle förutsättningarna för att stoppa terrororganisationen dramatiskt förbättras.
Därför har det kommit uppskattande kommentarer från både Washington och Berlin under helgen. Det är också därför Jens Stoltenberg och Nato-ländernas ambassadörer kommer att ställa sig bakom den turkiska regeringen.
Frågan är bara, vilket pris kommer den turkiska demokratin och de mänskliga rättigheterna i landet att få betala?
Terrordådet för en vecka sedan ser inte bara ut att ha brutit den avvaktande turkiska hållningen till IS och begravt fredsprocessen med PKK. I kölvattnet av den nya situationen kan turkiska säkerhetsorgan också slå till mot vänsterkrafter, kurdiska politiker och andra oppositionella.
Röstade nej
Det är mindre än två månader sedan de turkiska väljarna i valet sa nej till president Erdogans och regeringspartiets planer på en starkare och mer auktoritär presidentmakt. I stället röstade många för större mångfald. Risken är nu att den politiska oppositionen förföljs i namn av kamp mot terrorism.
Omvärlden måste stå upp för mänskliga rättigheter och demokrati, också när det turkiska deltagandet i kampen mot IS ligger i vågskålen.