Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

EU bör möta ryska cyberattacker ihop

Vladimir Putin

I dag är det Europadagen. Officiell nationaldag för ”that turbulent and mighty continent”, vår turbulenta och mäktiga kontinent, som Winston Churchill sa 1946 när han lanserade idén om Europas förenta stater.

Just nu är EU kanske mer turbulent än mäktigt. Sedan finanskrisen har det mesta gått fel, Grekland gick nästan under och Storbritannien vill lämna. Ungern och Polen är i full färd med att avveckla demokratin.

Om konflikten mellan norr och söder blev skarp i spåren av den ekonomiska nedgången så splittrades Europa mellan öst och väst av flyktingkrisen. Och i spåren av ilskan firar en nygammal auktoritär nationalism triumfer.

Tagit sig i kragen

Men vår turbulenta och mäktiga kontinent verkar ha tagit sig i kragen. Det franska valet i söndags blev en framgång för demokratiska krafter, liksom valen i Nederländerna och Österrike. Tredje gången gillt, skyddsvallen har hållit för den här gången... hoppas vi.

Men nu får det väl ändå vara slut på naiviteten inför det som håller på att hända. För Marine Le Pens valkampanj hade inte varit möjlig utan stöd från Ryssland, från krafter som inte skyr några medel för att splittra Europa och montera ner vårt öppna samhälle.

I Franska valet försökte den ryska propagandan framställa Emmanuel Marcon som en ”Rothschild”-bankir och dold homosexuell. Ryska hackare bröt sig, precis som i USA, in i Marcons datasystem och postade nio gigabyte av stulen e-post och intern data på nätet.

Falska uppgifter

Dagarna innan valet skickade ”någon” ut en stor mängd förfalskade handlingar till journalister med dokument som påstods visa om att Macron smet från skatten. Även Aftonbladets ledarsida fick flera mail från ”vanliga människor” med dokumenten.

Under valrörelsen har mängder av automatiserade robotar spytt ur anti-macron-inlägg och fyllt sociala medier med Le Pen-propaganda, i samarbete med livs levande högerextrema nättroll.

Även i Sverige finns Vladimir Putins nyttiga idioter, som de högerextrema hatsajterna och en stor del av Sverigedemokraterna. Kommer Jimmie Åkesson få samma hjälp i valet 2018 som Marine Le Pen fick i söndags? Som Donald Trump fick?

Efter franska valet råder knappast någon tvekan.

Inte hjälplösa

Men vi är faktiskt inte riktigt så hjälplösa som man kan tro, vilket Emmanuel Marcon visat under den franska valrörelsen. Han har helt enkelt hållit fast vid sin linje och inte låtit sig distraheras. Dessutom har hans kampanj svarat på de ryska cyberattackerna genom att lura på hackarna falsk information.

När väl läckorna kom i valrörelsens slutskede vägrade många franska medier helt enkelt publicera dem. Marine Le Pens och Vladimir Putins nätarmé misslyckades.

Men slaget är långt ifrån över. I september går Tyskland till val och 2018 är det Sveriges tur. Och året därefter väljer 500 miljoner Européer ett ny EU-parlament. Vi behöver hitta en gemensam metod att värna EU:s demokrati mot fientliga attacker utifrån.

Cyberattacker i gränslandet

Det rimliga svaret är att EU:s medlemsstater samarbetar om ett gemensamt svar. En attack mot det franska valet, eller det tyska eller det svenska bör ses som ett angrepp på Europa som helhet.

Flera initiativ har redan tagits i denna riktning men efter franska valet borde det vara uppenbart för Europas ledare att problemet bara kommer att bli värre.

Att försvara demokratisk infrastruktur som partier och valrörelser är helt avgörande i en tid av informationskrig och cyberattacker. Samtidigt är det en komplex uppgift och kompetensen finns i gränslandet mellan polis, underrättelsetjänst och privata företag.

Nato ser försvaret av cyberspace som ett ytterligare område för konflikt, precis som mark, hav, luft och rymd. Även Sverige tänker i liknande banor men vår beredskap är än så länge undermålig.

Överväg sanktioner

Att möta cyberattacker kan dock inte i första hand vara en militär uppgift. Det handlar mer om teknisk utveckling och diplomatisk kraftsamling. Om att Europa talar med en röst och att handlingar får konsekvenser.

Även ekonomiska sanktioner bör övervägas. Exempelvis kan EU stoppa det ryska gasprojektet Nordstream 2 som svar om Ryssland blandar sig i det tyska valet på samma sätt som det franska. Det är förmodligen det enda språk Moskva förstår.

Rätt instans för att diskutera en gemensam strategi och ett fördjupat samarbetet mellan våra länder borde vara Europeiska Unionen. Särskilt som EU-valet 2019 med all säkerhet kommer att vara måltavla.