Man och kvinna i tvåsamhet, amen
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-09-15
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Homoäktenskap berör och upprör. Riksdagens lagsutskott begär en utredning om en könsneutral äktenskapslag, och tar emot rekordstora, organiserade protester. Samtidigt visar en opinionsundersökning att sex av tio svenskar tycker att kyrkan ska viga homosexuella. Kvinnor är mer positiva än män, unga mer positiva än äldre.
Debatterna om registrerat partnerskap och homoadoptioner var också heta, men uppenbart inte lika brännande, av protesterna att döma. Det är inte särskilt förvånande. Som institution är äktenskapet det mest heterosexuella man kan tänka sig. Man och kvinna i tvåsamhet, amen.
Just därför är frågan om en könsneutral äktenskapslag en av våra viktigaste människorättsdebatter. Är homosexuell kärlek och lust lika mycket värd som heterosexuell? Är samhället berett att ge alla människor, oavsett sexualitet, lika rättigheter? Har vi ett förhållningssätt som inkluderar eller tillåter vi en norm som exkluderar?
Mitt i striden om homoäktenskapet står Svenska kyrkan, djupt splittrad. Den modernt sinnade ledningen väljer dialog framför konfrontation.
”Vi kan inte utesluta att Anden vill att vi ska vandra nya vägar för kärlekens skull”, säger ärkebiskop K G Hammar i ett arbetsmaterial för Svenska kyrkan.
I förra veckan höll Svenska kyrkan en hearing om homoäktenskap. På torsdag ska kyrkomötet diskutera frågan. Med tiden ska diskussionerna mynna ut i ett ställningstagande. Svenska kyrkan gör sig ingen brådska.
Andra religiösa samfund tar till brösttoner. Debatten om homoäktenskap är ”en ödestimma för kristenheten”, hävdar den katolske biskopen Anders Arborelius. Han vädjar till ”älskade bröder och systrar i andra kyrkor och samfund att inte ta ett sådant steg som strider helt mot hela den kristna traditionen och det som vi tror är Guds skapelseordning”.
Varken tvehågsna eller reaktionära kyrkor får tillåtas stå i vägen för det samhälleliga beslut som en könsneutral äktenskapslag är. Politikens främsta uppgift är att försäkra människor rätten att vara sig själva, i frihet från diskriminering och förtryck. Politiken ska fastställa människovärdet. Inte relativisera det.
Det är hög tid att slopa lagen om registrerat partnerskap och att låta alla, oavsett sexualitet, ingå äktenskap. Antingen låter man kyrkorna behålla vigselrätten men gör undantag för de religiösa samfund som vägrar att viga samkönade par: kyrkor som inte accepterar samhällets syn på äktenskapet ska inte heller få viga. Eller så gör man äktenskapet till en helt civilrättslig sak. Staten, inte kyrkan, viger människor. Sen får de nygifta välsigna eller fira sin relation hur de vill, i kyrkan eller någon annanstans.
Med en könsneutral äktenskapslag på plats får kyrkorna bestämma sig: delar de samhällets övertygelse om människors lika värde och rätt eller tänker de fortsätta diskriminera? Det kristna kärleksbudskapet, som borde gälla alla, lämnar ingen tvekan.