Det är fler än Schyman som skulle behöva avgå
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2003-01-26
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Avgå! Och jag tänker inte på Gudrun Schyman. Det gör så många andra.
Jag ger mig på ett socialdemokratiskt känsligare fall: Carl Tham, Sveriges ambassadör i Berlin.
Just Berlin: centrum för historiens kändaste bojkott riktad mot judar. Under stöveltramp och krossade skyltfönster. Därifrån uppmanar denne Tham till en bojkott riktad mot Israel.
Jag säger bara dåligt omdöme. Ingen Fingerspitzengefühl.
Har för säkerhets skull kollat med en erfaren diplomat jag råkar känna. Han är också ambassadör, fast i ett annat nordiskt utrikesdepartement:
– Hos oss skulle det inte tillåtits. Men vi känner Tham sen han var partisekreterare i folkpartiet. Han kunde ingen utrikespolitik då heller.
Och Tham kan inte skylla på att han skrev på uppropet som s k privatperson. Senast i går tog HSB:s ordförande Gun-Britt Mårtensson tillbaka sitt namn från uppropet med hänvisning till att hennes organisation inte ska ta ställning i utrikespolitiska frågor.
Carl Tham är inte den förste svenske representant som gör konstiga insatser i Tyskland. Det har just kommit avslöjanden om ett ännu anrikare namn – Folke Bernadotte.
Carl Tham är inte den förste svenske
representant som gör konstiga
insatser i Tyskland
I andra världskrigets slutskede ledde han rödakors-expeditionen för att försöka få ut framför allt norrmän och danskar ur koncentrationslägren – ”de vita bussarna”. Det lyckades, tiotusentals räddades, också judar. Alltför lite uppmärksammat, också i regeringsprojektet ”Levande historia”.
I en ny bok talar statsvetardocenten Sune Persson om ”den djärvaste och mest framgångsrika politiska aktion en svensk regering vågat sig på under 1900-talet”. Det är överord, särskilt när Persson samtidigt forskat fram Bernadottes dubbelspel. Som ”noggrant censurerades bort” både från Bernadottes egna memoarer och UD:s vitbok.
För att få den nazistiska ledningen på bättre humör hade Bernadotte rått dem att lägga ner motståndet mot västmakterna och rikta alla krafter österut mot Sovjet.
Den kunglige svensken försökte på egen hand starta kalla kriget. Det kanske gav honom en taktisk vinst, nazisterna lät Bernadotte få med sig lägerfångarna. Men han hade gått emot sitt lands politiska, socialdemokratiska ledning.
Så där fortsätter Tham i Berlin en tradition.
Seg dag i Eriksdalsbadet. På dörren till grabbarnas omklädningsrum satt förbudsskyltar på flott engelska. Vi fick tränga ihop oss – från pensionärer till bebisar – i en mindre, överfull lokal. Detta som byggts med våra skattepengar!
Ibland släntrade folk förbi som det stod SECURITY på. Men toaletten var lika ostädad som vanligt.
Femtiometersbassängen, min favoritdistans, gick ändå att klämma ner sig i.
Dagen därpå läste jag i tidningen att det varit världscuptävling i Erik. Världens bäste simmare, Ian Thorpe, hade varit där samma dag som jag och nästan satt världsrekord.
Även Annika Billström, som nu har hand om våra ännu större skattepengar, hade tydligen besökt badet. Hon hade upptäckt att simkunnigheten blir en klassfråga om inte alla kommer in i simhallarna.
I fredags kom en annan socialdemokratisk kvinna, Marita Ulvskog, med ett utspel om att människorna kan behöva lika mycket motion för själen som för kroppen . Även skattesubventionerad.
I P2:s Mitt i musiken fäste jag mig särskilt vid att kulturministern talade för sänkt moms på cd-skivor. Som på böcker.
Jag firar med att lägga på fyra minuter Mozarts Lacrimosa. Wienfilharmonikerna under Böhm.
Låter det som ett dystert firande? Jag måste bara höra den, efter den ensliga orgelversion som vi skickades hem med från Kjell Larssons begravning.