Moderater och Annie Lööf vore riktigt illa
Januariavtalet kan rädda oss från tokigheter
Annie Lööf är tillbaka i politiken och som en av sina första insatser passade hon i helgen på att föreslå 10 miljarder i sänkta arbetsgivaravgifter för unga. Det är en riktigt dålig idé, och samtidigt en påminnelse om varför januariavtalet var nödvändigt.
I förra veckan förklarade Magdalena Andersson att det kommer att finnas 100 miljarder extra i nästa års budget. Pengarna ska användas för att återstarta ekonomin efter coronakraschen.
Som många har påpekat är det en enorm summa. Aktiv konjunkturpolitik av det slaget har Sverige inte sett på många, många årtionden. Men även om 100 miljarder är mycket pengar betyder det inte att de kan användas hur som helst.
Dyr och dålig politik
Att sänka arbetsgivaravgiften för unga är ett extremt dyrt och ineffektivt sätt att stötta ekonomin. Det vet vi eftersom det har prövats, av Anders Borg och Fredrik Reinfeldt.
2013 försökte Institutet för arbetslivsforskning beräkna resultatet av de sänkta arbetsgivaravgifterna. Slutsatserna blev inte uppmuntrande. Varje nytt jobb kostade omkring fyra gånger så mycket som lönen för en ungdom.
Egentligen är det inte konstigt. Att sänka arbetsgivaravgiften innebär att det mesta av pengarna hamnar hos arbetsgivare som skulle ha anställt unga i alla fall. Systemet blev ett sätt att subventionera ägarna till kedjor i snabbmatsbranschen och andra företag med liknade verksamhet.
Uppskattas av företagen
Det uppskattades till exempel av hotell- och restaurangbranschens arbetsgivarorganisation Visita där Maud Olofsson numer är ordförande. Men effektiv sysselsättningspolitik var det inte.
Nu vill alltså Annie Lööf upprepa tokigheterna.
Hur kan det vara ett argument för januariavtalet?
Det är enkelt. Lööf kommer att få förhandla med Magdalena Andersson som har gjort klart att välfärden och offentliga investeringar är prioriterade när Sverige ska starta om. Och hon har experterna på sin sida. Både Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket varnar för skattesänkningar just nu.
Utan januariavtalet hade Annie Lööf vänt sig till Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson med sina krav på subventioner av hamburgerkedjorna. Och i bakgrunden skulle Jimmie Åkesson ha dragit i trådarna. Tror någon att de skulle ha stått upp för välfärden? Eller a-kassan?
De närmaste veckornas budgetförhandlingar kommer inte att bli lätta. Men det är trots allt bra mycket bättre att Andersson och inte Svantesson håller i rodret.