Politik får inte vara troféjakt
Efter regeringskrisen behövs en ny anda
De privata arbetsförmedlarna har det trögt i starten. Efter ett år har sju av tio arbetslösa fortfarande varken hittat ett jobb eller börjat studera. Många kommer tillbaka till Arbetsförmedlingen efter ett år hos de privata förmedlarna.
Det visar en rapport Arbetsförmedlingen presenterade i veckan.
Det har varit ett besvärligt år på arbetsmarknaden och eftersom systemet bygger på att förmedlingsföretagen får betalat efter prestation är urvalet en komplicerad process.
Försvararna kommer alltid att hänvisa till inkörningsproblem.
Oroande resultat
Ändå är resultaten oroande. Speciellt som det saknas politiska idéer för alla som inte får hjälp. Det gäller både arbetslösa som inte passar privatförmedlarnas profil och de som kommer tillbaka till Arbetsförmedlingen utan att ha fått hjälp.
I stället för att ta itu med problem som långtidsarbetslöshet, kompetensbrister eller behovet av anpassade arbetsplatser har arbetsmarknadspolitiken ägnats åt en gigantisk omorganisation.
Massor av tid och resurser har lagts på att skriva kontrakt och utveckla verktyg för att sortera arbetslösa. Alldeles för lite på att hjälpa de som söker jobb eller företag som behöver arbetskraft.
Det är inte socialdemokratisk politik. Och knappast centerpolitik heller, i alla fall inte om vi frågar lokala politiker. Kaoset har drabbat landsbygden extra hårt.
Avtalet föll samman
I stället är privatiseringen av arbetsförmedlingen exempel på tre saker som bidragit till att januariavtalet till sist föll samman.
För det första centerledningen ideologiska låsningar. Åsa Linderborg kallade häromdagen partiets politik extrem. På ledarsidan brukar vi nöja oss med att säga marknadsfundamentalistisk.
För det andra lobbyintressen. Ingen ska tro att privatiseringen av arbetsförmedlingen kommit till utan täta kontakter mellan centerns ledning och förmedlingsföretagen.
För det tredje jakten på politiska troféer. Åtskilliga av de 73 punkterna är skrivna för att Centern och - på den tiden - Liberalerna ville ha något att sätta i hatten.
Idag ger Ulf Kristersson besked om han vill kandidera till statsministerposten. Kanske kan Stefan Löfven sedan åter få förtroendet att leda regeringen fram till valet.
Det skulle kunna bli starten på ett nytt samarbete. Men då måste det till skillnad mot januariavtalet byggas på politiska förslag som är utformade för att lösa riktiga samhällsproblem.
Är det rätt att privatisera arbetsförmedlingen just nu när långtidsarbetslösheten är ett stort problem? Och är frågan om privata arbetsförmedling ett exempel på varför januariavtalet till sist blev ohållbart.
Chatta med Ingvar Persson. Chatten öppnar klockan 9.00, men det går bra att ställa frågor redan nu.
Denna chatt är stängd.
Hej Stig.
Du sammanfattar mycket av det jag försökte säga i ledaren och det får faktiskt bli sista ordet.
Klockan har slagit 9.30 och det är dags att stänga chatten. Jag vill tacka alla som bidragit med frågor och synpunkter.
Det är jagandet efter troféerna, som speciellt Lööf ägnar sig åt, som skapar en hel del av problemen som finns. Bl.a. problematiken kring Arbetsförmedlingen. Politiken skall lösa de RIKTIGA problemen och inte vara till för trofejägarna!
Stig2 juli 2021Hej igen.
Det återstår väl att se. Men jag håller med dig om att formuleringarna i januariavtalet har ett speciellt problem. De är, som jag skrev i ledaren, inte till för att lösa problem. De är politiska troféer. Det är inget bra motiv i politiken.
Moderaterna skulle inte ha något emot att luckra upp arbetsrättsliga spörsmål skriver du men det betyder inte att man i absurdum driver detta som Centerpartiet gör och det är en viss skillnad.
Löntagare2 juli 2021Hej Sanna.
Jag skulle kunna skriva att jag inte håller med dig om din beskrivning, för det gör jag inte. Men det är kanske viktigare att säga att jag inte håller med dig om din lösning som ju tycks vara att privatisera verksamheten. Privat och vinstdrivande polis? Eller en aktiebolag som handlägger migrationsärenden? Det låter inte som en bra idé.