"Vi är ju de facto med i Nato redan"
Ingen vet vad en desperat Putin kan göra
Det finns något symboliskt i att den svenska Natodelegationen sitter tvärs över gatan från det riktiga Nato.
Det kändes ännu mer symboliskt att jag först inte släpps in av vakten, trots alla tillstånd. Belgisk byråkrati och dess förtjusning i olika brickor och stämplar är fortfarande Europas starkaste försvarslinje.
On ne passe pas, som det franska slagordet lydde i första världskrigets skyttegravar – här kommer ingen förbi.
Ambassadör Axel Wernhoff, 64, är karriärdiplomat och sedan fyra år chef på Natodelegationen. Sverige har varit ett så kallat partnerland till Nato sedan 1994 och har kontor en våning ovanför Armenien och Finland.
Det blev inte någon särskilt lugn postering.
Efter Rysslands förnyade invasion av Ukraina 24 februari ställdes allt på huvudet. Finland bytte åsikt om Nato och med 85 procent av riksdagen bakom sig lämnade statsminister Magdalena Andersson in en ansökan om medlemskap.
– Den viktiga insikten var och är att Nato förvarar sina medlemmar, inte sina partnerländer som Ukraina.
Efter organisationens toppmöte i Madrid tidigare i år är hela Nato i rörelse.
Hela Nato är i rörelse
I de östliga Natoländerna sätter man nu upp åtta brigader längs den ryska gränsen som ska vara i princip omedelbart gripbara. Tillsammans med ytterligare styrkor med något längre beredskap handlar det om över 300 000 soldater med utrustning, övningar och baser.
Natoländerna rustar nu upp i snabb takt. Redan i februari lovade den tyska förbundskanslern Olaf Scholz inför Förbundsdagen att Europas starkaste ekonomi ska höja anslagen till 2 procent av BNP.
Tyskland har även skapat en fond med 100 miljarder euro, nästan en hel svensk statsbudget, för omedelbara utgifter och inköp av nya vapen. I en framtid kan Tyskland ha Europas starkaste försvar.
Storbritannien ökar samtidigt försvarsutgifterna till 3 procent av BNP och i land efter land, bland annat Sverige, ökar nu den militära förmågan väsentligt.
Vi kommer inte tomhänta till Nato.
– Det första vi har med oss är ett strategiskt djup vid Östersjön och Nordkalotten. Man kommer att kunna göra en gemensam försvarsplanering för hela området, säger Axel Wernhoff.
Det handlar om nyckelområden som Arktisregionen, om möjligheten för Nato att försvara de baltiska staterna via Gotland och södra Östersjön, om Öresund och Bälten och om Västerhavet.
Göteborgs hamn är inte bara Sveriges utan även Norges viktigaste hamn som vid ett krisläge blir helt avgörande.
All sådan planering blir lättare nu.
Men Sverige har även unika försvarsförmågor och initierad kunskap om vårt närområde. Svenskt stridsflyg och ubåtar ärr världsklass liksom svenska specialförband som är vana vid allt från Östersjöns grunda vatten till arktisk krigföring.
Det kan vara en bidragande orsak till att 28 medlemsstater redan godkänt ansökan och att vi har fått säkerhetsgarantier från USA, Norden, Storbritannien, Frankrike och flera andra stater.
– Vi är ju de facto med i Nato, säger Axel Wernhoff.
Vi är inte längre i samma sits som Ukraina var vid det ryska anfallet. Om vi blir angripna är det otänkbart att vi inte skulle få hjälp.
Men formellt medlemskap ser ut att dröja, på grund av Turkiets veto. Och det blir problem om det drar ut på tiden, varnar Axel Wernhoff.
Alla länder blir mindre trygga
Man kan till exempel inte göra en verkligt gemensam planering innan vi formellt är medlemmar och Turkiet bromsar därmed hela Natos beslutsprocess. Alla länder blir mindre trygga.
Ingen vet heller riktigt vad som ligger i framtiden och vad en allt mer desperat Putin kommer att ta sig till? Hur reellt är hotet om kärnvapen?
Sanningen i en osäker värld är nog ganska krass.
Det Turkiet vill ha av Sverige, som utlämningar av kritiska turkiska journalister eller kurder, kommer de inte att få. Så sannolikt behöver vi hjälp av andra länder för att övertyga Ankara.
I längden förlorar alla på Turkiets veto.
Rysslands krig i Ukraina fortsätter. Sverige och Finland har sökt medlemskap i försvarsalliansen Nato, och processen fortsätter trots att Turkiet bromsa.
Är Nato vägen till ökad säkerhet för Sverige? Och hur långt ska regeringen gå för att beveka Erdogan?
Diskutera med Anders Linberg. Chatten startar klockan nio, men det går bra att skriva redan nu.
Tack för idag :-)
Hej Anders
Vissa menar att ett medlemskap i NATO borde ha prövats via en folkomröstning.Vad är din syn på detta?
Personligen känns det mest som en formsak att gå med då vi haft ett djupgående samarbete med NATO under många årtionden. Neutrala? I think not.
K D HJag tycker inte man ska ha folkomröstningar om säkerhetspolitisk. Det har vi heller aldrig haft.
Säkerhetspolitik ska hanteras av riksdagen i brett samförstånd över blockgränsen, som nu.
Vi är ett litet land och vårt försvar är allas ansvar. Då är det kompromiss som gäller.
Anders Lindberg27 okt 2022Hur många generationer kommer Rysslands befolkning att få lida för Putins idiotiska handlingar?
Ett land som är paria och jämförbart med Nordkorea och Kina?
HannaJa du, det är tyvärr väldigt många. Såren efter 1900-talets krig i Europa är fortfarande inte läkta.
Jag tror tyvärr att vi kommer att hamna i något slags nytt kallt krig med väst mot Ryssland och Kina nu.
Alla kommer att förlora på detta för generationer framöver. Det är dystert.
Anders Lindberg27 okt 2022Ungern kommer väl att godkänna Sverige snart och då blir trycket så stort på Turkiet att Erdogan inte kan stå emot.
USA kommer inte att tolerera att Erdogan trilskas heller i längden så jag ser ingen utväg för Turkiet att inte godkänna Sverige som fullvärdig medlem i Nato.
StefanPå sikt håller jag med. Problemet, för att kasta lite smolk i glädjebägaren, är att vi på grund av säkerhetsläget inte riktigt har råd att vänta.
Vi behöver hjälp av våra vänner att sätta tryck på Turkiet nu. Inte sen.
Anders Lindberg27 okt 2022Hej igen!
Jag undrar och ställer mig skeptisk till att gå med i Nato.
Vad har Putin för intresse av vårt lilla land?
Går vi med för vår egen skull, och i så fall varför, eller gör vi det för att ” hjälpa” andra länder?
Ex Finland, Norge......
GunbrittI december gjorde Putin klart - skriftligt - att han vill se en ny säkerhetsordning i Europa där Ukraina ska inordna sig under Rysslands ledning och bland andra Sverige inte skulle få driva vilken försvars- och säkerhetspolitik vi vill.
EU sa nej tack. Liksom Ukraina.
Det är för att driva igenom denna säkerhetsordning Putin startade sitt krig. Och det är ett långsiktigt mål.
Alltså en rent imperialistisk politik från Moskva. Så intresset ligger i makten. Han vill att Europa ska anpassa sig efter hans intressen och underordna sig hans ledning.
Så ytterst är det detta som står på spel, alltså vår rätt att vara herrar i eget hus. Vår urgamla nationella suveränitet som land.
För mig personligen är detta en röd linje. Därför förespråkade exempelvis jag en omläggning av svensk politik.
Anders Lindberg27 okt 2022