Putins anfall kan tvinga dig från hus och hem
I krigets spår kan räntorna skena
I början av nästa år räknar det statliga bolåneföretaget SBAB med en halv procent högre ränta på rörliga bolån. Och räntehöjningarna kommer att fortsätta. Om tre år tror SBAB att lånen kommer att bli ytterligare en halv procent dyrare.
Det är fortfarande en ganska optimistisk prognos. Fortsätter inflationen kan vi om några år ha mycket högre räntor än så.
Ingen kan ha missat att priserna på i stort sett allt var på väg upp redan innan Rysslands överfall på Ukraina. Staterna har ju vräkt ut pengar för att samhället inte skulle falla ihop under pandemin.
Kriget driver på
Nu eldar kriget på den utvecklingen. Vi har redan upplevt chockpriser på el och drivmedel. Kommuner i hela landet tar just nu höjd för stigande priser på till exempel mat i sina budgetar för skolor och äldreboenden.
Den som följer nyhetsrapporteringen ser varningar för brist på allt från djurfoder och spannmål till finkalibrig ammunition.
I förra veckan kom siffror som visar att inflationen förra månaden låg en bra bit över fyra procent. Mer än dubbelt så högt som Riksbankens mål. Och det redan innan vi sett effekterna av kriget i Ukraina.
Att Stefan Ingves och de andra kommer att tvingas höja styrräntan tidigare än man har sagt är faktiskt ingen vågad gissning. Med en inflation på fyra procent är det svårt att motivera en nollränta.
Vanliga människor betalar
Problemet är förstås att det blir vanliga människor som får betala, både för inflationen och för att lånen på huset eller lägenheten blir dyrare. Någon kompensation i lönekuvertet är inte att vänta. För de allra flesta gäller avtalen till nästa vår.
En procents högre ränta betyder ytterligare tio tusen kronor i utgifter för varje lånad miljon. Och många svenska familjer har lånat många miljoner.
De senaste veckorna har vi sett reaktionerna på skenande priser på el och diesel. Effekterna av dyrare bolån kan bli ännu större, för hela samhället. Vi behöver inte ens prata om risken att människor blir sittande med lån på lägenheter som inte går att sälja.
Annat får stå tillbaka
El, bränsle och bolån är kostnader som är svåra att påverka, i alla fall på kort sikt. Vi måste tända lampor och värma upp huset. Vi måste tanka bilen för att komma till jobbet eller till affären. Och vi måste betala banken för att kunna bo kvar.
Det kommer att bli annat som får stryka på foten. Och andra branscher som kommer att få problem.
Skyhöga elräkningar och skenande dieselpriser har Mikael Damberg mött med tillfälliga åtgärder, även om det återstår att se hur övergående de blir. Om inflationen fortsätter och räntorna börjar stiga kommer det inte att räcka med något kortvarigt paket.
Vi gör nog klokt i att vara redo för att tiden för nästan gratis lån är på väg att ta slut.